Den subjunktiva stämningen kan vara skrämmande för engelsktalande som lär sig spanska. Detta beror främst på att även om engelska har sin egen subjunktiva stämning, använder vi inte dess distinkta former så ofta. Därför kan läkemedlet ofta lättast läras genom att studera exempel på dess användning.
Vad är det subjunktiva humöret?
Låt oss börja med grunderna: Stämningen (ibland kallat läget) för verbet uttrycker antingen talarens inställning till verbet eller beskriver hur verbet används i en mening.
Det vanligaste humöret - det vägledande humöret - används för att hänvisa till vad som är verkligt, för att ange fakta, för att lämna förklaringar. Till exempel verbet i "Leo el libro"(Jag läser boken) är i vägledande humör. Däremot används den subjunktiva stämningen vanligtvis på ett sådant sätt att verbets betydelse hänför sig till hur talaren känner för det. I meningen "Espero que este lycklig"(Jag hoppas att hon är glad), det andra verbet, este (är), kanske eller inte är verklighet; Det som är viktigt här är talarens inställning till straffens andra hälft.
Exempel på Subjunktiv humör
Korrekt användning av den subjunktiva stämningen kan bäst ses genom exempel. I dessa exempelmeningar är de spanska verben i subjunktiv stämning (även om de engelska verben inte är det). Förklaringarna kan hjälpa dig att förstå varför verberna är i subjunktiv stämning i första hand.
Quiero que no Tengas frío. (Jag vill att du inte ska bli kallt.)
Det är irrelevant om personen är kall eller inte. Meningen uttrycker en önskan, inte nödvändigtvis verklighet.
Siento que Tengas frío. (Jag är ledsen att du är förkyld.)
Meningen uttrycker talarens känslor om en upplevd verklighet. Det som är viktigt i den här meningen är talarens känslor, inte om den andra personen verkligen är kallt.
Te doy mi chaqueta para que no Tengas frío. (Jag ger dig min kappa så att du inte blir kall.)
Meningen uttrycker talarens avsikt, inte nödvändigtvis verklighet.
Se permite que lleven chaquetas allí. (Människor får bära jackor där.)
Frasen uttrycker tillstånd för att en åtgärd ska äga rum.
Dile a ella que lleve una chaqueta. (Ber henne att ha på sig jackan.)
Detta uttrycker a kommando eller önskan av högtalaren.
Jag föredrar att jag inte har någon viajen mañana a Londres. (Det är att föredra att du inte reser till London imorgon.)
Subjunktivet används ofta i ge råd.
Inget hö nadie que Tenga frío. (Ingen är kallt.)
Detta är ett uttryck för en negation av åtgärden i en underordnad klausul.
Tal vez Tenga frío. (Han kanske kallt.)
Detta är ett uttryck för tvivel.
Si yo fuera rico, tocaría el violín. (Om jag var en rik man, jag skulle spela fiolen.)
Detta är ett uttryck för ett uttalande i motsats till faktum. Observera att "var" i denna engelska översättning också är i subjunktiv stämning.
Jämförelse av subjunktiv och indikativ humör
Dessa meningspar visar skillnader mellan det indikativa och det subjunktiva. Observera hur i de flesta exemplen är den engelska verbformen densamma när man översätter de två spanska stämningarna.
Exempel 1
Indikativ:Es cierto que försäljning tarde. (Det är bestämt att hon lämnar sent.)
Konjunktiv:Es imposible que Salga tarde. Jag är sannolik Salga tarde. (Det är omöjligt att hon lämnar sent. Det är troligt att hon lämnar sent.)
Förklaring: I den vägledande meningen presenteras den tidiga avgången som faktum. I de andra är det inte det.
Exempel 2
Indikativ:Busco el carro barato que funciona. (Jag letar efter den billiga bilen som fungerar.)
Konjunktiv:Busco un carro barato que funcione. (Jag letar efter en billig bil som fungerar.)
Förklaring: I det första exemplet vet högtalaren att det finns en bil som matchar beskrivningen, så det indikativa används som ett uttryck för verkligheten. I det andra exemplet är det tvivel om att en sådan bil existerar, så subjunktivet används.
Exempel 3
Indikativ:Creo que la visitante es Ana. (Jag tror att besökaren är Ana.)
Konjunktiv:Ingen creo que la visitante hav Ana. (Jag tror inte att besökaren är Ana.)
Förklaring: Subjunktivet används i det andra exemplet eftersom den underordnade klausulen negeras av huvudklausulen. Generellt används det indikativa med creer que eller pensar que, medan subjektivet används med ingen creer que eller ingen pensar que.
Exempel 4
Indikativ:Es obvio que tienes dinero. (Det är uppenbart att du har pengar.)
Konjunktiv:Es bueno que Tengas dinero. (Det är bra att du har pengar.)
Förklaring: Det indikativa används i det första exemplet eftersom det uttrycker verklighet eller uppenbar verklighet. Subjunktivet används i det andra exemplet eftersom meningen är en reaktion på påståendet i den underordnade klausulen.