Vad är böjning i spanska språket?

Böjning är förändringen i form av ett ord som påverkar dess grammatiska användning eller kategori, till exempel att ändra dess del av talet eller göra det singulärt eller flertal.

Både engelska och spanska är måttligt böjda genom att de använder böjning mycket mindre än vissa språk men mycket mer än andra. Grekiska och ryska är exempel på mycket svåra språk. Kinesiska är ett exempel på ett språk som har liten böjning. I allmänhet tenderar ordordning att vara viktigare på språk som har mer böjning. Du kan se hur detta spelar ut på engelska och spanska: spanska, det mer böjda språket, främst genom verbkonjugering, kräver också mer uppmärksamhet på ordordning.

Hur engelska och spanska böjningar är likartade

På både engelska och spanska är det vanligaste sättet att böja ett ord genom att lägga till ett slut. Till exempel på båda språken an -s eller -es kan vara till ett regelbundet böjd substantiv för att göra det flertal. Således "vägg" och Pared är singular, medan "väggar" och paredes är plural.

Det är också vanligt på båda språken att använda suffix för att ändra för att ändra talets del. Till exempel är suffikser som ofta används för att vända adjektiv till substantiv -pappa på spanska och "-ness" på engelska. Så lycklig blir felicidad, förvandla "lycklig" till "lycka."

Båda språken har oregelbundna verb och ändrar ibland stam (grundordet) snarare än att lägga till ett suffix. Till exempel är "lärde" en form av "lära" och diciendo (att säga) är en form av decir (att säga).

Det är möjligt för ett språk att böjas genom att använda prefix, men varken spanska eller engelska använder dem för att ändra ett ords grammatiska funktion. Prefix används istället för att ändra mening, till exempel genom att använda prefixen pre- och "pre-" för att ändra tiden för ett verbs handling.

Hur engelska och spanska böjningar är olika

Bland de böjningar som är olika på de två språken är:

• Spanska blåser upp för kön för många substantiv och adjektiv, vanligtvis genom att lägga till en -en slutar på den feminina formen eller ändrar slutet till att inkludera en en för det feminina. (På spanska är basformen för substantiv och adjektiv, formen som är listade i ordböcker, maskulina.) Engelska har inte könade adjektiv, och bara några substantiv (som "skådespelare" och "skådespelare") har könsformer..
• Engelska har begränsat användningen av böjning av verb, känd som konjugering, främst med "-d" eller "-ed" för vanliga verb för tidigare tider och lägga till "-ing" för att bilda gerund. Spanska påverkar å andra sidan verb i stor utsträckning för att indikera spänd, humör och person. På engelska har de flesta vanliga verb tre eller fyra möjliga konjugerade former, medan spanska verb har mer än 50.
• Engelska blåser upp substantiv genom att lägga till en apostrof och "s" för att indikera besittning, medan spanska inte har någon sådan böjning, med hjälp av prepositionen de istället.

Exempel på böjning

Böjda skillnader visas med fetstil:

• Tengo un coche rojo. Tengo dos coches rojos. (Jag har en röd bil. Jag har två röda bilar.)
• Pablo es skådespelare. Ana es actriz. (Pablo är en skådespelare. Ana är en skådespelerska.)
• Samuel es abogado. Katarina es abogada. (Samuel är advokat. Katarina är advokat.)
• Abre la ventana. Le gusta ventanear. (Hon öppnar fönstret. Hon gillar att vara vid fönstret.)
• soy rico. Si fuera rico, compraría otro coche. (I am rik. Om jag var rik, jag skulle köpa en annan bil.)
• Como carne. Comi la carne. (I äta kött. jag åt köttet.)
• La mujer está feliz. Las mujeres están felices. (De kvinna är Lycklig. De kvinnor är Lycklig.)
• Corre cada día. Le gusta correr. (Han körningar dagligen. Han gillar löpning.)

En annan betydelse för "Inflection"

Det finns också en andra betydelse för "böjning". Det kan hänvisa till hur ord stressas eller ges ton. Till exempel är frågor på engelska och spanska ofta böjda för att höja tonen i slutet av en mening.

Böjning är känd som endera BÖJNING (röstbyte) eller böjning (grammatisk förändring) på spanska.

Key Takeaways

• Böjning i grammatisk mening är förändringen av ett ord för att påverka dess grammatiska användning.
• Den vanligaste typen av böjning spanska och engelska andel är tillsatsen av en "-s" eller "-es" för att göra substantiv plural.
• Konjugation, som är omfattande på spanska, hänvisar till böjning av verb.