Ett löst ämne definieras som ämnet som är upplöst i en lösning. För lösningar av vätskor finns lösningsmedlet i större mängd än det lösta ämnet. Koncentration är en mätning av mängden löst ämne som finns i en kemisk lösning med avseende på mängden lösningsmedel.
Vanligtvis är ett löst ämne ett fast ämne som löses upp i en vätska. Ett vardagligt exempel på ett löst ämne är salt i vatten. Salt är det lösta ämnet som löses i vatten, lösningsmedlet, för att bilda en saltlösning.
Å andra sidan anses vattenånga vara en lösning i luft eftersom kväve och syre finns i mycket större koncentrationsnivåer i gasen.
När två vätskor blandas för att bilda en lösning är det lösta ämnet som finns i det mindre förhållandet. Till exempel i en 1 M svavelsyralösning är svavelsyra det lösta ämnet medan vatten är lösningsmedlet.
Termerna "lösta" och "lösningsmedel" kan också tillämpas på legeringar och fasta lösningar. Kol kan till exempel betraktas som ett löst ämne i stål.