Vulgatan

Vulgaten är en latinsk översättning av Bibeln, skriven i slutet av det 4: e århundradet och början av det femte, till stor del av den Dalmatia-födda Eusebius Hieronymus (St. Jerome), som hade lärt sig i Rom av retorikläraren Aelius Donatus, annars känd för att förespråka skiljetecken och som författare till en grammatik och biografi om Virgil.

På uppdrag av påven Damasus I 382 för att arbeta med de fyra evangelierna, blev Jerome version av den heliga skriften den vanliga latinska versionen och ersatte många andra mindre vetenskapliga verk. Även om han fick i uppdrag att arbeta med evangelierna, gick han vidare och översatte mest av Septuagint, en grekisk översättning av hebreiska som inkluderar apokryfiska verk som inte ingår i de hebreiska biblarna. Jerome verk blev känt som editio vulgata "vanlig upplaga" (en term som också används för Septuagint), varifrån Vulgate. (Det kan vara värt att notera att termen "Vulgar Latin" använder samma adjektiv för "vanligt.")

De fyra evangelierna hade skrivits på grekiska tack vare spridningen av det språket i det område som erövrades av Alexander den stora. Den pan-helleniska dialekten som talades i den hellenistiska eran (en term för den tid efter Alexander död där grekisk kultur var dominerande) kallas Koine - liksom den grekiska motsvarigheten till Vulgar Latin - och kännetecknas, till stor del genom förenkling, från det tidigare klassiska vinden grekiska. Till och med judarna som bor i områden med koncentrationer av judar, som Syrien, talade denna form av grekiska. Den hellenistiska världen gav plats för romersk dominans, men Koine fortsatte i öst. Latin var språket för de som bodde i väst. När kristendomen blev acceptabel översattes de grekiska evangelierna av olika människor till latin för användning i väst. Som alltid är översättning inte exakt, utan en konst, baserad på skicklighet och tolkning, så det fanns motstridiga och ineleganta latinska versioner som det blev Jerome uppgift att förbättra på.

Det är inte känt hur mycket Jerome översatte av Nya testamentet utöver de fyra evangelierna.

För både gamla och nya testament jämför Jerome tillgängliga latinska översättningar med det grekiska. Medan evangelierna hade skrivits på grekiska hade Gamla testamentet skrivits på hebreiska. De latinska översättningarna i Gamla testamentet som Jerome arbetade med hade härstammat från Septuagint. Senare konsulterade Jerome hebreiska och skapade en helt ny översättning av Gamla testamentet. Jerome OT-översättning hade dock inte Seputagints cachet.

Jerome översatte inte De apokryfiska böckerna bortom Tobit och Judith, översatt löst från arameiska. [Källa: Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology.]

Mer information om Vulgate finns i European History Guide's Vulgate-profil.

Exempel: Här är en lista över Vulgats MSS från anteckningar om Vulgate-evangeliets tidiga historia Av John Chapman (1908):

A. Codex Amiatinus, c. 700; Florens, Laurentian Library, MS. jag.
B. Bigotianus, 8 ~ 9: e cent, Paris lat. 281 och 298.
C. Cavensis, 9: e cent., Klostret Cava dei Tirreni, nära Salerno.
D. Dublinensis, 'Armaghs bok', A.D. 812, Trin. Coll.
E. Egerton Gospels, 8 till 9 cent., Brit. Mus. Egerton 609.
F. Fuldensis, c. 545, bevarad i Fulda.
G. San-Germanensis, 9: e cent. (i St. Matt. 'g'), Paris lat. 11553.
H. Hubertianus, 9-10 cent., Brit. Mus. Lägg till. 24142.
I. Ingolstadiensis, 7: e cent, München, Univ. 29.
J. Foro-Juliensis, 6: e till 7: e cent, på Cividale i Friuli; delar i Prag och Venedig.
K. Karolinus, c. 840-76, Brit. Mus. Lägg till. 10546.
L. Lichfeldensis, 'Evangelier från St. Chad', 7: e-8: e cent, Lichfield Cath.
M. Mediolanensis, 6: e cent, bibl. Ambrosiana, C. 39, Inf.
O. Oxoniensis, 'Evangelier från St. Augustin, '7th cent., Bodl. 857 (Auct. D. 2.14).
P. Perusinus, 6: e cent. (fragment), Perugia, Chapter Library.
Q. Kenanensis, 1 Book of Kells, '7-8 cent., Trin. Coll., Dublin.
R. Rushworthianus, 'Evangelier från McRegol', före 820, Bodl. AUCt. D. 2. 19.
S. Stonyhurstensis, 7: e cent. (Endast St. John), Stonyhurst, nära Blackburn.
T. Toletanus, 1900 cent., Madrid, Nationalbiblioteket.
U. Ultratrajectina fragmenta, 7 - 8 cent., Knuten till Utrecht Psalter, Univ. Libr. FRÖKEN. Pred. 484.
V. Vallicellanus, 9: e cent., Rom, Vallicella-biblioteket, B. 6.
W. William av Hales's Bible, A.D. 1294, Brit. Mus. Reg. I. B. xii.
X. Cantabrigiensis, 7: e centen, 'Evangelier från St. Augustine,' Corpus Christi Coll, Cambridge, 286.
Y. 'Ynsulae' Lindisfarnensis, 7.-8. Cent., Brit. Mus. Bomull Nero D. iv.
Z. Harleianus, 6: e till 7: e cent, Brit. Mus. Harl. 1775.
AA. Beneventanus, 8 ~ 9: e cent, Brit. Mus. Lägg till. 5463.
BB. Dunelmensis, 7.-8. Cent., Durham Chapter Library, A. ii. 16. 3>. Epternacensis, 9th cent., Paris lat. 9389.
CC. Theodulfianus, 9: e cent, Paris lat. 9380.
DD. Martino-Turonensis, åttonde cent., Tours Library, 22.

Burch. "Evangelier av St. Burchard," 7 - 8 cent., Würzburg Univ. Library, Mp. Th. f. 68.
Reg. Brit. Mus. Reg. i. B. vii, 7-8 cent.