DNA står för deoxyribonukleinsyra, medan RNA är ribonukleinsyra. Även om DNA och RNA båda innehåller genetisk information finns det ganska många skillnader mellan dem. Detta är en jämförelse av skillnaderna mellan DNA kontra RNA, inklusive en snabb sammanfattning och en detaljerad tabell över skillnaderna.
Medan både DNA och RNA används för att lagra genetisk information finns det tydliga skillnader mellan dem. Denna tabell sammanfattar de viktigaste punkterna:
Jämförelse | DNA | RNA |
namn | Deoxiribonukleinsyra | RiboNucleic Acid |
Fungera | Långvarig lagring av genetisk information; överföring av genetisk information för att skapa andra celler och nya organismer. | Används för att överföra den genetiska koden från kärnan till ribosomerna för att göra proteiner. RNA används för att överföra genetisk information i vissa organismer och kan ha varit molekylen som användes för att lagra genetiska ritningar i primitiva organismer. |
Strukturella egenskaper | B-form dubbel spiral. DNA är en dubbelsträngad molekyl som består av en lång kedja av nukleotider. | A-form helix. RNA är vanligtvis en enkelsträngad spiral som består av kortare kedjor av nukleotider. |
Sammansättning av baser och sockerarter | deoxyribosesocker fosfatskelett adenin, guanin, cytosin, tyminbaser | ribosesocker fosfatskelett adenin, guanin, cytosin, uracilbaser |
Fortplantning | DNA är självreplikerande. | RNA syntetiseras från DNA på basis av behov. |
Basparning | AT (adenintymin) GC (guanin-cytosin) | AU (adenin-uracil) GC (guanin-cytosin) |
Reaktivitet | C-H-bindningarna i DNA gör det ganska stabilt, plus kroppen förstör enzymer som skulle attackera DNA. De små spåren i spiralen fungerar också som skydd, vilket ger minimalt utrymme för enzymer att fästa. | O-H-bindningen i ribosen hos RNA gör molekylen mer reaktiv jämfört med DNA. RNA är inte stabilt under alkaliska förhållanden, plus de stora spåren i molekylen gör det mottagligt för enzymattack. RNA produceras, används, nedbryts och återvinns ständigt. |
Ultraviolett skada | DNA är mottagligt för UV-skador. | Jämfört med DNA är RNA relativt resistent mot UV-skador. |
Även om det finns några bevis som DNA kan ha inträffat först, tror de flesta forskare att RNA utvecklats före DNA. RNA har en enklare struktur och behövs för att DNA ska fungera. Dessutom finns RNA i prokaryoter, som tros föregå eukaryoter. RNA på egen hand kan fungera som en katalysator för vissa kemiska reaktioner. Den verkliga frågan är varför DNA utvecklades om RNA fanns. Det mest troliga svaret för detta är att det att ha en dubbelsträngad molekyl hjälper till att skydda den genetiska koden från skada. Om en sträng är trasig kan den andra strängen fungera som en mall för reparation. Proteiner som omger DNA ger också ytterligare skydd mot enzymatisk attack.
Medan den vanligaste formen av DNA är en dubbel spiral. det finns bevis för sällsynta fall av grenat DNA, quadruplex-DNA och molekyler tillverkade av trippelsträngar. Forskare har hittat DNA där arsen ersätter fosfor.
Dubbelsträngat RNA (dsRNA) uppstår ibland. Det liknar DNA, förutom att tymin ersätts av uracil. Denna typ av RNA finns i vissa virus. När dessa virus infekterar eukaryota celler kan dsRNA interferera med normal RNA-funktion och stimulera ett interferonsvar. Cirkulär enkelsträng RNA (circRNA) har hittats i både djur och växter. För närvarande är funktionen för denna typ av RNA okänd.