Octetregelförklaring i kemi

Oktetregeln anger att element får eller förlorar elektroner för att uppnå en elektronkonfiguration av närmaste ädelgas. Här är en förklaring av hur detta fungerar och varför element följer oktetregeln.

Octetregeln

Ädelgaser har kompletta yttre elektronskal, vilket gör dem mycket stabila. Andra element söker också stabilitet, som styr deras reaktivitet och bindningsbeteende. Halogener är en elektron bort från fyllda energinivåer, så de är mycket reaktiva.

Klor har till exempel sju elektroner i sitt yttre elektronskal. Klor binder lätt till andra element så att det kan ha en fylld energinivå, som argon; +328,8 kJ per mol kloratomer frisätts när klor förvärvar en enda elektron. Däremot skulle energi krävas för att lägga till en andra elektron till en kloratom.

Ur termodynamisk synvinkel deltar klor troligen i reaktioner där varje atom får en enda elektron. De andra reaktionerna är möjliga men mindre gynnsamma. Oktetregeln är ett informellt mått på hur gynnsam en kemisk bindning är mellan atomer.

Varför element följer Octet-regeln

Atomer följer oktetregeln eftersom de alltid söker efter den mest stabila elektronkonfigurationen. Följande oktetregeln resulterar i helt fyllda s- och p-orbitaler i en atoms yttersta energinivå. Element med låg atomvikt (de första 20 elementen) följer sannolikt octetregeln.

Lewis Electron Dot Diagram

Lewis-elektronprickdiagram kan ritas för att hjälpa till att redovisa de elektroner som deltar i en kemisk bindning mellan element. Ett Lewis-diagram räknar valenselektronerna. Elektroner delade i en kovalent bindning räknas två gånger. För octetregeln bör det finnas åtta elektroner som står för varje atom.