Internetets sociologi och digital sociologi

Internetets sociologi är ett underfält av sociologi där forskare fokuserar på hur internet spelar en roll i att förmedla och underlätta kommunikation och interaktion, och på hur det påverkar och påverkas av det sociala livet bredare. Digital sociologi är ett besläktat och liknande underfält, men forskare inom den fokuserar på sådana frågor som de hänför sig till den nyare tekniken och formerna av onlinekommunikation, interaktion och handel i samband med Web 2.0, sociala medier och tingenes internet.

Internetets sociologi: en historisk översikt

I slutet av 1990-talet tog internetens sociologi form som ett fält. Den plötsliga utbredda spridningen och antagandet av internet i USA och andra västerländska länder väckte uppmärksamhet från sociologer eftersom de tidiga plattformarna som möjliggörs av denna teknik - e-post, listtjänster, diskussionsforum och forum, nyheter och skrift online och tidiga former av chattprogram - sågs ha betydande effekter på kommunikation och social interaktion. Internet-teknik möjliggjorde nya former av kommunikation, nya informationskällor och nya sätt att sprida den, och sociologer ville förstå hur dessa skulle påverka människors liv, kulturella mönster och sociala trender, samt större sociala strukturer, som ekonomin och politik.

Sociologer som först studerade internetbaserade kommunikationsformer intresserade sig för effekter på identitet och sociala nätverk som diskussionsforum och chattrum online kan ha, särskilt för personer som upplever social marginalisering på grund av sin identitet. De förstod dessa som "onlinemiljöer" som kan bli viktiga i en persons liv, antingen som en ersättning eller som ett komplement till befintliga former av samhälle i sin omedelbara omgivning.

Sociologer intresserade sig också för konceptet virtuell verklighet och dess konsekvenser för identitet och social interaktion, och konsekvenserna av det samhällsövergripande skiftet från en industriell till en informationsekonomi, möjliggjord genom internetens teknologiska framkomst. Andra studerade de potentiella politiska implikationerna av antagandet av internetteknik av aktivistgrupper och politiker. I de flesta av ämnena undersökte sociologer noga hur onlineaktiviteter och -relationer kan vara relaterade till eller ha inverkan på dem som en person engagerar sig i offline.

En av de tidigaste sociologiska uppsatserna som var relevanta för detta underfält skriven av Paul DiMaggio och kollegor 2001, med titeln "Sociala implikationer av Internet" och publicerades i Årlig granskning av sociologi. I den redogjorde DiMaggio och hans kollegor dåvarande aktuella problem inom sociologin på internet. Dessa inkluderade den digitala klyftan, relationer mellan internet och samhälle och socialt kapital (sociala band), internetets inverkan på politiskt deltagande, hur internetteknologi påverkar organisationer och ekonomiska institutioner och våra relationer till dem, och kulturellt deltagande och kulturell mångfald.

Vanliga metoder under detta tidiga skede av att studera onlinevärlden inkluderade nätverksanalys, som användes för att studera banden mellan människor som underlättats av internet, virtuell etnografi utförd i diskussionsforum och chattrum och innehållsanalys av information publicerad online.

Digital sociologi i dagens värld

Eftersom internetkommunikationsteknologier (IKT) har utvecklats, har också deras roller i våra liv och deras effekter på sociala relationer och samhället överlag. Som sådan har också den sociologiska metoden för att studera dessa utvecklats. Internetets sociologi handlade om användare som satt framför trådbundna stationära datorer för att delta i olika former av onlinemiljöer, och även om den praxis fortfarande existerar och har blivit ännu vanligare, hur vi ansluter till internet nu - mestadels via trådlös mobil enheter, tillkomsten av ett brett utbud av nya kommunikationsplattformar och verktyg, och den allmänna spridningen av IKT till alla aspekter av social struktur och våra liv kräver nya forskningsfrågor och studiemetoder. Dessa förskjutningar möjliggör också nya och större skalor av forskning - tänk "big data" - aldrig tidigare sett i vetenskapens historia.

Digital sociologi, det moderna underfältet som har sjunkit och tagit över från sociologin på internet sedan slutet av 2000-talet, tar hänsyn till de olika IKT-enheter som befolkar våra liv, de olika sätten vi använder dem på (kommunikation och nätverk, dokumentation, kulturell och intellektuell produktion och delning av innehåll, konsumtivt innehåll / underhållning, för utbildning, organisation och hantering av produktivitet, som fordon för handel och konsumtion, och vidare), och de många och varierande implikationer som denna teknik har för sociala liv och samhälle totalt sett (vad gäller identitet, tillhörighet och ensamhet, politik och säkerhet och säkerhet, bland många andra).

EDIT: Roll av digitala medier i det sociala livet, och hur digital teknik och media är relaterade till beteende, relationer och identitet. Erkänner den centrala roll som dessa spelar nu i alla aspekter av våra liv. Sociologer måste ta hänsyn till dem, och de har gjort det när det gäller den typ av forskningsfrågor de ställer, hur de bedriver forskning, hur de publicerar den, hur de undervisar och hur de engagerar sig med publiken.

Det utbredda antagandet av sociala medier och användningen av hashtags har varit en dataväl för sociologer, av vilka många nu vänder sig till Twitter och Facebook för att studera allmänhetens engagemang och uppfattning av samtida sociala frågor och trender. Utanför akademin samlade Facebook ett team av samhällsvetenskapsmän för att bryta webbplatsens data för trender och insikter och publicerar regelbundet forskning om ämnen som hur människor använder webbplatsen under perioder med romantiskt uppfattning, förhållanden och vad som händer före och efter att människor bryter upp.

Underfältet av digital sociologi inkluderar också forskning som fokuserar på hur sociologer använder digitala plattformar och data för att bedriva och sprida forskning, hur digital teknik formar undervisningen i sociologi och på framväxten av en digitalt aktiverad offentlig sociologi som ger samhällsvetenskapliga resultat och insikter till stora publik utanför akademin. I själva verket är den här webbplatsen ett bra exempel på detta.

Utveckling av digital sociologi

Sedan 2012 har en handfull sociologer fokuserat på att definiera underfältet för digital sociologi och att främja det som ett område för forskning och undervisning. Den australiska sociologen Deborah Lupton berättar i sin bok för 2015 om ämnet, med titeln enkelt Digital sociologi, att amerikanska sociologer Dan Farrell och James C. Peterson 2010 kallade sociologer till uppgift att ännu inte omfatta webbaserad data och forskning, även om många andra områden hade. Under 2012 formaliserades underfältet i Storbritannien när medlemmar i British Sociologic Association, inklusive Mark Carrigan, Emma Head och Huw Davies, skapade en ny studiegrupp för att utveckla en uppsättning bästa praxis för digital sociologi. Sedan 2013 publicerades den första redigerade volymen om ämnet med titeln Digital sociologi: kritiska perspektiv. Först fokuserade konferens i New York 2015.

I USA finns det ingen formaliserad organisation runt underfältet, men många sociologer har vänt sig till det digitala, både i forskningsfokus och metoder. Sociologer som gör det kan hittas bland forskningsgrupper inklusive American Sociology Association: s avsnitt om kommunikation, informationsteknologi och mediasociologi, vetenskap, kunskap och teknik, miljö och teknik, och konsumenter och konsumtion, bland andra.

Digital sociologi: nyckelområden för studier

Forskare inom digitalfältets underfält studerar ett brett spektrum av ämnen och fenomen, men vissa områden har framkommit som särskilt intressanta. Dessa inkluderar:

Påverkan av IKT på sociala relationer, som den roll som sociala medier spelar i tonårskamratskap idag, hur och vilka regler för etikett har uppstått kring smartphoneanvändning i andras sällskap och hur de påverkar datering och romantik i dagens värld.
Hur IKT är en del av processerna för att skapa och uttrycka identitet, till exempel genom att skapa sociala medieprofiler på populära webbplatser inklusive Facebook och Instagram, hur selfies är en del av dessa processer i dagens värld och i vilken utsträckning det kan vara fördelar eller nackdelar med att uttrycka oss online.
Effekterna av IKT och sociala medier på politiskt uttryck, aktivism och kampanj. Till exempel är vissa sociologer nyfiken på rollen och effekterna av att ändra sin Facebook-profilbild för att återspegla solidaritet med en sak, och andra, hur onlineaktivism kan påverka och / eller främja problem offline.
IKT: s och webbs roll och påverkan i processer för att bygga grupptillhörighet och samhälle, särskilt bland marginaliserade grupper som hbt-individer, rasminoriteter och bland extremistiska grupper som anti-vaxxers och hatgrupper.
Sedan de tidiga dagarna av internetens sociologi har den digitala klyftan varit ett problem för sociologer. Historiskt har det hänvisat till hur rikedomsmäklare får tillgång till IKT och alla resurser på webben som är anslutna till dem. Den frågan förblir relevant idag, men andra slags klyftor har uppstått, som hur ras påverkar användningen av sociala medier i U.S.A..

Anmärkningsvärda digitala sociologer

Mark Carrigan, University of Warwick (utbildning, kapitalism och big data)
Deborah Lupton, University of Canberra (definierar digital sociologi som ett fält)
Mary Ingram-Waters, Arizona State University (fantasifotboll och identitet och etik)
C.J. Pascoe, University of Oregon (tonåring användning av sociala medier och IKT)
Jennifer Earl, Arizona State University (politik och aktivism)
Juliet Schor, Boston College (peer-to-peer och ansluten konsumtion)
Alison Dahl Crossley, Stanford University (feministiska identiteter och aktivism)

Vetenskap