En kort historia om CEDAW

Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) är det viktigaste internationella avtalet om kvinnors mänskliga rättigheter. Konventionen antogs av FN 1979.

Vad är CEDAW?

CEDAW är ett försök att eliminera diskriminering av kvinnor genom att hålla länder ansvariga för diskriminering som äger rum på deras territorium. En "konvention" skiljer sig något från ett fördrag, men är också ett skriftligt avtal mellan internationella enheter. CEDAW kan betraktas som en internationell rättighet för kvinnor.

Konventionen erkänner att det finns en bestående diskriminering av kvinnor och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder. Bestämmelserna om CEDAW inkluderar:

• Konventionsstater eller undertecknande av konventionen ska vidta alla "lämpliga åtgärder" för att ändra eller avskaffa befintliga lagar och metoder som diskriminerar kvinnor.
• Konventionsstater ska undertrycka handel med kvinnor, exploatering och prostitution.
• Kvinnor ska kunna rösta i alla val på lika villkor med män.
• Lika tillgång till utbildning, även på landsbygden.
• Lika tillgång till hälsovård, finansiella transaktioner och äganderätt.

Historia om kvinnors rättigheter i FN

U.N.s Commission on the Status of Women (CSW) hade tidigare arbetat med kvinnors politiska rättigheter och lägsta äktenskapsålder. Även om U.N.-stadgan som antogs 1945 riktar till mänskliga rättigheter för alla människor fanns det ett argument att de olika U.N.-avtalen om kön och jämställdhet var en delvis strategi som inte lyckades ta itu med diskriminering av kvinnor totalt sett.

Ökande kvinnors rättigheter medvetenhet

Under 1960-talet ökade medvetenheten runt om i världen om de många sätt kvinnor utsattes för diskriminering. 1963 bad U.S.N. CSW att förbereda en förklaring som i ett dokument skulle samla alla internationella standarder för lika rättigheter mellan män och kvinnor.

CSW producerade en deklaration om avskaffande av diskriminering av kvinnor som antogs 1967, men denna förklaring var endast ett uttalande om politisk avsikt snarare än ett bindande fördrag. Fem år senare, 1972, bad generalförsamlingen CSW att överväga att arbeta med ett bindande fördrag. Detta ledde till en arbetsgrupp från 1970-talet och så småningom 1979 års konvention.

Antagande av CEDAW

Processen för internationell reglering kan vara långsam. CEDAW antogs av generalförsamlingen den 18 december 1979. Det trädde i rättslig verkan 1981, när det hade ratificerats av tjugo medlemsländer (nationstater eller länder). Denna konvention trädde faktiskt i kraft snabbare än någon tidigare konvention i Storbritanniens historia.

Konventionen har sedan dess ratificerats av mer än 180 länder. Den enda industrialiserade västra nationen som inte har ratificerat är USA, vilket har lett till att observatörer ifrågasätter USA: s åtagande till internationella mänskliga rättigheter.

Hur CEDAW har hjälpt kvinnors rättigheter

I teorin, när de stater som har ratificerat CEDAW, antar de lagstiftning och andra åtgärder för att skydda kvinnors rättigheter. Naturligtvis är detta inte idiotsäker, men konventionen är ett bindande rättsligt avtal som hjälper till med ansvar. FN: s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) citerar många framgångshistorier från CEDAW, inklusive:

• Österrike genomförde rekommendationer från CEDAW-utskottet om att skydda kvinnor från våld i familjen.
• Högsta domstolen i Bangladesh förbjöd sexuell trakasserier, utifrån CEDAW: s uttalanden om jämställdhet på arbetsmarknaden.
• I Colombia citerade en domstol som välter ett totalt förbud mot abort CEDAW och erkände reproduktionsrättigheter som mänskliga rättigheter.
• Kirgizistan och Tadzjikistan har reviderat markägarprocesser för att säkerställa lika rättigheter och uppfylla standarderna i konventionen.