Bering Land Bridge, även känd som Beringsundet, var en landbro som förbinder dagens östra Sibirien och USA: s delstat Alaska under jordens historiska istid. Som referens är Beringia ett annat namn som används för att beskriva Bering Land Bridge och det myntades i mitten av 1900-talet av Eric Hulten, en svensk botaniker, som studerade växter i Alaska och nordöstra Sibirien. Vid studietiden började han använda ordet Beringia som en geografisk beskrivning av området.
Beringia var cirka 1 000 mil (1 600 mil) norr till söder på sin bredaste punkt och var närvarande vid olika tidpunkter under istiden från Pleistocene Epoch från 2,5 miljoner till 12 000 år före nutiden (BP). Det är viktigt för studien av geografi eftersom man tror att människor migrerade från den asiatiska kontinenten till Nordamerika via Bering Land Bridge under den senaste glaciationen cirka 13 000-10 000 år BP.
Mycket av det vi vet om Bering Land Bridge idag bortsett från dess fysiska närvaro kommer från biogeografiska data som visar samband mellan arter på de asiatiska och nordamerikanska kontinenterna. Till exempel finns det bevis på att sabeltandkatter, ullmammottar, olika hovdjur och växter fanns på båda kontinenterna under den senaste istiden och det hade varit lite sätt för dem att dyka upp på båda utan närvaron av en landbro.
Dessutom har modern teknik kunnat använda detta biogeografiska bevis, såväl som modellering av klimat, havsnivåer och kartläggning av havsbotten mellan dagens Sibirien och Alaska för att visuellt skildra Bering Land Bridge.
Under istiden för Pleistocene Epoch sjönk den globala havsnivån avsevärt i många områden runt om i världen när jordens vatten och nederbörd frystes i stora kontinentala isar och glaciärer. När dessa isark och glaciärer växte föll den globala havsnivån och på flera ställen över hela världen exponerades olika landbroar. Bering Land Bridge mellan östra Sibirien och Alaska var en av dessa.
Bering Land Bridge antas ha funnits genom många istiden - från tidigare för ungefär 35 000 år sedan till nyare istid för cirka 22 000-7 000 år sedan. Senast tros det att sundet mellan Sibirien och Alaska blev torrt land cirka 15 500 år före nutiden, men 6 000 år före nuet stängdes sundet igen på grund av ett värmande klimat och stigande havsnivåer. Under den senare perioden utvecklade kustlinjerna i östra Sibirien och Alaska ungefär samma former som de har idag.
Under tiden för Bering Land Bridge bör det noteras att området mellan Sibirien och Alaska inte glacierades som de omgivande kontinenterna eftersom snöfall var mycket lätt i regionen. Detta beror på att vinden som blåser in i området från Stilla havet förlorade sin fukt innan den nådde Beringia när den tvingades stiga över Alaska Range i centrala Alaska. På grund av dess mycket höga latitud skulle regionen dock ha haft ett liknande kallt och hårt klimat som i nordvästra Alaska och östra Sibirien idag.
Eftersom Bering Land Bridge inte glacierades och nederbörden var lätt, var gräsmarker vanligast på själva Bering Land Bridge och hundratals mil till de asiatiska och nordamerikanska kontinenterna. Det tros att det fanns mycket få träd och all vegetation bestod av gräs och lågt liggande växter och buskar. Idag har regionen kring det som återstår av Beringia i nordvästra Alaska och östra Sibirien fortfarande gräsmarker med mycket få träd.
Faen på Bering Land Bridge bestod huvudsakligen av stora och små hovdjur anpassade till grässlättmiljöer. Dessutom indikerar fossiler att arter som sabeltandade katter, ull mammuter och andra stora och små däggdjur fanns också på Bering Land Bridge. Det antas också att när Bering Land Bridge började översvämma med stigande havsnivåer under slutet av den senaste istiden, flyttade dessa djur söderut till det som idag är den huvudsakliga nordamerikanska kontinenten.
En av de viktigaste sakerna med Bering Land Bridge är att den gjorde det möjligt för människor att korsa Bering Sea och komma in i Nordamerika under den senaste istiden för cirka 12 000 år sedan. Det antas att dessa tidiga bosättare följde migrerande däggdjur över Bering Land Bridge och för en tid kan ha bosatt sig på bron själv. När Bering Land Bridge började översvämma ännu en gång i slutet av istiden, flyttade dock människor och djur som de följde söderut längs Nordamerikas kustnära kust.
För att lära dig mer om Bering Land Bridge och dess status som en nationell bevaringspark idag, besök National Park Service: s webbplats.
referenser
National Park Service. (2010, 1 februari). Bering Land Bridge National Preserve (U.S. National Park Service. Hämtad från: https://www.nps.gov/bela/index.htm
Wikipedia. (2010, 24 mars). Beringia - Wikipedia, Free Encyclopedia. Hämtad från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Beringia