Dikten "Comin Thro 'the Rye" av skotsk författare Robert Burns (1759-1796), är förmodligen bäst känd på grund av Holden Caulfields misstolkning av den i J. D. Salingers roman "The Catcher in the Rye." I stället för att "träffa" en kropp i råg, kommer han ihåg det som "fånga" en kropp. När han diskuterar dikten med sin syster, Phoebe, berättar Holden henne en fantasi att han är en räddare av barn som leker i ett fält av råg, och han fångar dem innan de faller från en klippa.
Hänvisningen till dikten i "The Catcher in the Rye" har fått författare och forskare att titta på källan när de diskuterade romanen. Dikten skrevs med en skotsk dialekt; draigl't översätter till laggar; weet till våt; gin till när eller om, beroende på tolkningen; ilka till varje; loe till kärlek; waur till ha det värre; och ken till känna till. Beroende på källan har den sista raden i den andra versen en period eller ett frågetecken, och den tredje versen har ett frågetecken eller en utropstecken. Obs: Den andra inställningen undertecknades inte av Burns men accepteras allmänt som att han var.
Kom ner rågen, dålig kropp,
Kom ner rågen,
Hon draigl't a'her petticoatie,
Kom igång rågen.
Kör:
O, Jenny är en "vet, dålig kropp,
Jennys sällan torr;
Hon är inte en "petticoattie"
Kom igång rågen.
Få en kropp möta en kropp
Kom igång rågen,
Gin en kropp kyssa en kropp-
Behöver ett kroppsgråt. [Till kör]
Få en kropp möta en kropp
Kom igång glenen,
Gin en kropp kyssa en kropp,
Behöver warld ken! [Till kör]
Får en kropp möta en kropp, börjar rågen,
Gin en kropp kyssa en kropp, behöver en kroppsgråt;
Ilka kropp har en kropp, ne ane hae I;
Men en "pojkarna de loe mig, och vad är jag?.
Gin en kropp möta en kropp, komma från brunnen,
Gin en kropp kyssa en kropp, behöver en kropp berätta;
Ilka kropp har en kropp, ne ane hae jag,
Men en pojkar de loe mig, och vad waur är jag.