Hitta forskningskällor

Du har valt ett bra ämne och du har hittat två fantastiska källor. Forskningen går bra, och sedan plötsligt träffar du en tegelvägg. Du upptäcker att de resurser du hittat verkar vara de endast de som är tillgängliga i ditt ämne.

Men din lärare kräver fem källor! Och nu då?

Varje forskare har mött detta problem: ögonblicket då forskningen plötsligt blir torr. Detta är ett allvarligt problem om du måste använda ett visst antal källor för ett papper. Ibland verkar det bara inte vara möjligt!

Hitta ytterligare resurser

Det första du ska göra när din forskning verkar torka är att kolla bibliografierna över de böcker du redan har. Ibland är bibliografier som guldgruvor med information.

Du kommer antagligen att upptäcka att några av källorna som används i böckerna är vetenskapliga artiklar. Bli inte förskräckt! Många artiklar finns tillgängliga online, och du kan kanske hitta en specifik artikel genom att göra en detaljerad internetsökning.

Skriv bara hela artikelns titel i en sökmotor och lägg citattecken runt titeln. Sökningen leder dig antingen till den artikeln eller så leder den till en annan källa (artikel) som citerar din ursprungliga artikel. Den andra källan kan vara lika användbar.

Om du hittar en bra artikel i en bibliografi och den inte är tillgänglig online, kan du fortfarande få den med lite ansträngning. Gå bara till ett offentligt bibliotek och visa det för din bibliotekarie. Om det inte är tillgängligt på plats kan bibliotekaren förmodligen kunna beställa det från ett annat bibliotek.

Din artikel kommer att skickas via e-post, e-post eller fax och bör vara tillgänglig inom några dagar. Detta är bara ytterligare en anledning till att det är viktigt att starta din forskning tidigt! Bra forskning tar alltid längre tid än du förväntar dig.

Om det inte fungerade

Ibland är den metoden inte genomförbar. Vissa källor, som självbiografier och uppslagsverk, har inte bibliografier.

Dessa är tillfällen då det kan vara nödvändigt att bli lite kreativ. Det finns några tillfällen då du helt enkelt inte kan hitta specifika böcker eller artiklar om ditt ämne. Dags för lite sidotänkande!

Lateraltänkande innebär att du flyttar ditt tankemönster från det logiska, sekventiella mönstret till ett mönster som skifter fokus till något mindre förutsägbart. Det är enkelt, verkligen.

Om du till exempel arbetar med biografin om en inte så berömd person (som ofta leder till ett begränsat antal källor), kan du behöva överge den typiska stegvisa biografi-strategin och fokusera på vissa relevanta en del av personens liv mer detaljerat.

Om din person var en läkare eller barnmorska i viktoriansk amerikan, kan du gå in i ett av dessa ämnen:

• Tidiga medicinska verktyg
• Sanitetsfrågor
• missuppfattningar
• Vardagen för en typisk läkare / barnmorska i viktorianska Amerika

Om du ägnar ett stycke eller ett avsnitt till ett av dessa ämnen kommer du att upptäcka att många källor finns tillgängliga. Om du väljer att göra detta, se till att ämnet passar in i din avhandling och inte hoppar utanför parametrarna som definieras av din avhandling.

Men vad händer om du arbetar på ett papper för naturvetenskap? Samma teknik fungerar. Till exempel, om ditt papper berör ett sällsynt sydamerikansk fel och du upptäcker sent i spelet att det bara finns två böcker i hela världen som diskuterar detta fel, kan du ägna några stycken till "ett buggs liv."

Allvarligt! Du kan identifiera rovdjuret i felet och skriva några stycken om taktiken buggen använder för att undvika hans rovdjur. Eller så kan du fokusera på en miljöfaktor som påverkar felet och skriva om de problem som felet står inför när han möter dessa faktorer. Då kan en av dina källor beröra miljöfaktorn (eller rovdjuret) och inte specifikt om felet.