Ungerska och finska

Geografisk isolering är ett begrepp som vanligtvis används i biogeografi för att förklara hur en art kan avvika i två distinkta arter. Det som ofta förbises är hur denna mekanism fungerar som en viktig drivkraft för många kulturella och språkliga skillnader mellan olika mänskliga befolkningar. Den här artikeln undersöker ett sådant fall: ungerska och finländers skillnad.

Ursprung för den finsk-ugrianska språkfamiljen

Uralisk språkfamilj, även känd som den Finno-ugrianska språkfamiljen, består av trettonåtta levande språk. Idag varierar antalet talare på varje språk oerhört från trettio (votiansk) till fjorton miljoner (ungerska). Linguister förenar dessa olika tungor med en hypotetisk gemensam förfader som kallas Proto-Uralic-språket. Det här vanliga förfäderna språket anses ha sitt ursprung i Uralbergen mellan 7000 till 10 000 år sedan.

Ursprunget till det moderna ungerska folket teoretiseras för att vara magyarerna som bodde i de täta skogarna på västra sidan av Uralbergen. Av okända skäl migrerade de till västra Sibirien i början av den kristna eran. Där var de sårbara för angrepp av militära attacker från östliga arméer som Hunnen.

Senare bildade Magyarerna en allians med turkarna och blev en formidabel militärmakt som attackerade och kämpade i hela Europa. Från denna allians är många turkiska influenser tydliga på det ungerska språket även i dag. Efter att ha drivits ut av Pechenegarna 889 e.Kr., sökte Magyar-folket efter ett nytt hem och slutligen bosatte sig sig på Karpaternas ytterlutningar. Idag är deras ättlingar det ungerska folket som fortfarande bebor Donaudalen.

Det finska folket delade sig från den Proto-Uraliska språkgruppen för ungefär 4500 år sedan och reste västerut från Uralbergen söder om Finska viken. Där delades denna grupp upp i två populationer; den ena bosatte sig i det som nu är Estland och den andra flyttade norrut till det moderna Finland. Genom skillnader i region och över tusentals år divergerade dessa språk till unika språk, finska och estniska. Under medeltiden var Finland under svensk kontroll, vilket framgår av det betydande svenska inflytandet som finns i det finska språket idag.

Finländska och ungerska avvikelsen

Den uraliska språkfamiljens diaspora har lett till geografisk isolering mellan medlemmarna. Det finns faktiskt ett tydligt mönster i denna språkfamilj mellan avstånd och språkdivergens. Ett av de mest uppenbara exemplen på denna drastiska avvikelse är förhållandet mellan finska och ungerska. Dessa två huvudgrenar delade upp ungefär 4500 år sedan, jämfört med germanska språk, vars divergens började uppskattningsvis 2 000 år sedan.

Dr. Gyula Weöres, föreläsare vid Helsingfors universitet i början av det tjugonde århundradet, publicerade flera böcker om uralisk lingvistik. I Finland-Ungern Album (Suomi-Unkari Albumi), förklarar Dr. Weöres att det finns nio oberoende uraliska språk som bildar en "språkkedja" från Donau-dalen till Finlands kust. Ungerska och finska finns på polära motsatta ändar av denna språkkedja. Ungern är ännu mer isolerad på grund av dess folks historia att erövra när de reser över Europa mot Ungern. Med undantag av ungerska utgör de uraliska språken två geografiskt kontinuerliga språkkedjor längs stora vattenvägar.

Att koppla samman detta enorma geografiska avstånd med flera tusen år av självständig utveckling och oerhört olika historia är inte spridningsomgången mellan finska och ungerska inte förvånande.

Finska och ungerska

Vid första anblicken verkar skillnaderna mellan ungerska och finska överväldigande. I själva verket är inte bara finska och ungerska talare ömsesidigt okännliga för varandra, utan ungerska och finska skiljer sig väsentligt i grundläggande ordordning, fonologi och ordförråd. Till exempel, även om båda är baserade på det latinska alfabetet, har ungerska 44 bokstäver medan finska endast har 29 i jämförelse.

Vid närmare granskning av dessa språk avslöjar flera mönster deras gemensamma ursprung. Till exempel använder båda språken ett omfattande ärende. Det här fallssystemet använder en ordrot och sedan kan högtalaren lägga till flera prefix och suffix för att skräddarsy det efter deras specifika behov.

Ett sådant system leder ibland till extremt långa ord som är karakteristiska för många uraliska språk. Till exempel översätter det ungerska ordet "megszentségteleníthetetlenséges" till "en sak som är nästan omöjlig att göra ohelig", som ursprungligen kommer från rotordet "szent", vilket betyder heligt eller heligt.

Den kanske viktigaste likheten mellan dessa två språk är det relativt stora antalet ungerska ord med finska motsvarigheter och vice versa. Dessa vanliga ord är i allmänhet inte exakt lika men kan spåras till ett vanligt ursprung inom uraliska språkfamiljen. Finska och ungerska delar ungefär 200 av dessa vanliga ord och begrepp, de flesta avser dagliga begrepp som kroppsdelar, mat eller familjemedlemmar.

Sammanfattningsvis, trots de ungerska och finsktalarnas ömsesidiga oinförståelse, härrörde båda från en Proto-uralisk grupp som bodde i Uralbergen. Skillnader i migrationsmönster och historia ledde till geografisk isolering mellan språkgrupper som i sin tur ledde till en oberoende utveckling av språk och kultur.