Lär dig mer om den grammatiska termen Logofil

EN logophile är en älskare av ord. Kallas också en ordälskare eller philologos. En besläktad term är logomaniac, definieras av Oxford English Dictionary som "en person som är obsessivt intresserad av ord."

Etymologi
Från det grekiska, "ordet" + "kärlek"

Exempel och observationer

• "Jag är livslång logophile om inte en ut-och-ut verbivore. Jag har ett bra öra och ett gott minne för ord, det är bara ett slags tic eller trick, hur vissa lyckliga människor kan spela en låt efter örat efter att ha hört den en gång eller räknat kort på blackjack eller plats med fyrklöver. Ovanliga och specialiserade ord brukar lägga sig i mitt sinne, där de hänger runt, ofta i flera år, tills jag behöver dem. Amerikansk engelska har ett förvånansvärt rikt ordförråd och vi använder vanligtvis så lite av det; Jag tycker att det är synd, eller kanske det är bättre att säga att jag tänker på det som en inbjudan.
  "Jag skriver med två ordböcker precis vid armbågen ... Jag ser fram emot att besöka mina ordböcker på nytt varje gång jag sätter mig för att skriva. Samma sak gäller när jag läser och jag stöter på ett okänt ord: quaternions? Yahoo! Jag får gå till ordboken!
  "Jag vet att det förmodligen är typ av freakish. Jag antar att jag räknar med läsarnas freak."
  (Michael Chabon, "Frågor till Michael Chabon." The New York Times, 8 februari 2007)
• "Jag är medicinsk logophile, och genom att använda ord kommer jag ofta att gå till de grekiska eller latinska rötter; Det hjälper mig att använda ord mer exakt. "
  (Robert B. Taylor, Medicinsk skrivning: En guide för kliniker, lärare och forskare, 2: a upplagan Springer, 2011)
• Ordförråd
  "[Misstanken om nya ord, en avsmak från verbal nyhet, förvärvas i skolan från tråkiga engelsklärare som fortfarande är i träl till Hemingwayesque enkelheter. Du känner deras huvudklisch från dina egna skoldagar: använd alltid det enkla ordet, klass! Aldrig söka en synonym eller exotisk utländsk term.Tack och lov Jag hade en far som lärde det motsatta: upptäck alltid det sällsynta men ändå korrekta ordet. Genom att göra det åstadkommer en ung student två saker. Du utökar ditt ordförråd och du flummox ordinerade pedagogiska auktoritet, nämligen den tråkiga läraren. "
  (Bill Casselman, Där en Dobdob träffar en Dikdik: En ordälskares guide till de konstigaste, galnaste och otäckaste Lexiska pärlorna. Adams Media, 2010)
• The Sweetest-Sounding Words på engelska (1950)
  "Medan de flesta av orden som [kolumnisten Frank] Colby diskuterar föreslås av hans läsare, vände Colby borden 1942 genom att fråga dem: Vilka är de mest eufoniska engelska orden? De tio bästa med folkliga röster: mamma, minne, cellofan, bellboy, melankoli, belladonna, flamingo, vildmark, tamburin, lavendel. Förra veckan Logophile Colby rapporterade resultaten från en ny läsarundersökning. Mor hade glidit lite, men var fortfarande listad bland de tio bästa. Det fanns åtta nya favoriter. 1950-hitparaden: melodi, vaggvis, mimosa, minne, mjukt, mamma, månstråle, knurrande, vackert, lanolin."
  ("Pressen: Mimosa, Moonbeams & Memory." Tid magazine, 30 jan 1950)
• Skapa kungariket
  "En kärlek till ord kommer från arbetet med att leka med språk. Vi lär oss ord genom att höra dem, rulla dem på våra tungor och i våra sinnen som ett litet barn gör när hon lär sig språk. En person som älskar språk leker med det - hör ord och länkar dem till andra ljud, andra betydelser och andra ord. Mönstren och ljuden i språket är fascinerande för älskaren av ord. Från dessa anslutningar hittar många poeter dikter. Poesi kommer som Harry Behn skriver (1968) från att bli förälskad i språk. Rebecca Kai Dotlich säger i 'Ett rike av ord', att ett ord kan tyckas vara ett ord, men en poet kan skapa 'ett kungarike runt det.' "
  (Barbara Chatton, Använda poesi över hela läroplanen: lära sig att älska språk. Greenwood, 2010)

Också känd som: ordälskare, filologer