Definitionen och exemplen på folk Lingvistik

Folklingvistik är studien av talarnas åsikter och åsikter om språk, språkvariationer och språkanvändning. Adjektiv: folk-språklig. Även kallad perceptuell dialektologi.

Icke-lingvisters inställning till språk (ämnet folklig språkvetenskap) är ofta i strid med specialisternas åsikter. Som påpekats av Montgomery och Beal, "[N] on-lingists tro har av många lingvister diskonterats som obetydliga, beror på brist på utbildning eller kunskap, och därför ogiltiga som legitima områden för utredning."

observationer

"I varje enskilt talesamhälle kommer talare vanligtvis att ha många övertygelser om språk: att ett språk är äldre, vackrare, mer uttrycksfullt eller mer logiskt än ett annat ― eller åtminstone mer lämpligt för vissa ändamål ― eller att vissa former och användningar är korrekta 'medan andra är' fel, 'ungrammatiska' eller 'analfabeter.' De kan till och med tro att deras eget språk var en gåva från en gud eller en hjälte. "
"Sådana övertygelser liknar sällan någon likhet med den objektiva verkligheten, förutom i den mån dessa övertygelser skapa den verkligheten: om tillräckligt många engelsktalande tror det är inte är då oacceptabelt är inte är oacceptabelt, och om tillräckligt med irländska beslutar att engelska är ett bättre eller mer användbart språk än irländska, kommer de att tala engelska, och irländska kommer att dö. "
"Det är på grund av fakta som dessa som vissa, särskilt sociolinguister, nu argumenterar för att folk-språkliga övertygelser bör tas på allvar i vår utredning ― i stor kontrast till den vanliga ståndpunkten bland lingvister, vilket är att folketro inte är mer än pittoreska bitar av okunnig nonsens. "

(R.L. Trask, Språk och lingvistik: nyckelbegreppen, 2: a upplagan, red. av Peter Stockwell. Routledge, 2007)

Folklingvistik som ett område för akademisk studie

"Folklingvistik har inte gått bra i vetenskapens historia, och lingvister har i allmänhet tagit en 'oss' kontra 'dem' ståndpunkt. Ur ett vetenskapligt perspektiv är folkets övertygelser om språk i bästa fall oskyldiga missförstånd för språk (kanske bara mindre hinder för inledande språklig undervisning) eller, i värsta fall, fördomarnas grunder, vilket leder till fortsättning, omformulering, rationalisering, rättfärdighet och till och med utvecklingen av en mängd olika sociala rättigheter.
"Det råder ingen tvekan om att kommentarer om språk, vad [Leonard] Bloomfield kallade" sekundära svar ", kan både roa och irritera lingvister när de görs av icke-professionella, och det råder ingen tvekan om att folket inte är nöjda med har några av dessa uppfattningar motsägt (Bloomfields 'tertiära svar') ...
"Traditionen är mycket äldre, men vi ska datera intresset för folkspråk från UCLA: s sociolingvistikkonferens från 1964 och [Henry M.] Hoenigswalds presentation där med titeln" Ett förslag för studiet av folk-lingvistik "(Hoenigswald 1966).

... vi borde vara intresserade inte bara för (a) vad som händer (språk), utan också för (b) hur människor reagerar på vad som händer (de övertalas, de skjuts ut etc.) och i (c) vad folk säger fortsätter (prata om språk). Det kommer inte att göra sig skyldig till att avvisa dessa sekundära och tertiära uppförandesätt bara som felkällor. (Hoenigswald 1966: 20)

Hoenigswald lägger fram en bredt utformad plan för att studera språk om språk, inklusive samlingar av folkuttryck för olika talakter och folkterminologi för och definitioner av grammatiska kategorier som t.ex. ord och mening. Han föreslår att folkberättelser om homonymer och synonymer, regionalism och språkvariation och social struktur (t.ex. ålder, kön) avspeglas i tal. Han föreslår att särskild uppmärksamhet ägnas åt folkliga berättelser om korrigering av språkligt beteende, särskilt i samband med förvärv av första språk och i förhållande till accepterade idéer om korrekthet och acceptabilitet. "

(Nancy A. Niedzielski och Dennis R. Preston, introduktion, Folklingvistik. De Gruyter, 2003)

Perceptuell dialektologi

"[Dennis] Preston beskriver perceptuell dialektologi som"en undergren'av folk Lingvistik (Preston 1999b: xxiv, vår kursiv), som fokuserar på icke-lingvisters övertygelser och uppfattningar. Han föreslår följande forskningsfrågor (Preston 1988: 475-6):

a. Hur skiljer sig från (eller liknar) sina egna tycker respondenterna på andra områdes tal?
b. Vad anser respondenterna att dialektområdena i en region är?
c. Vad tror respondenterna om kännetecknen för regionalt tal?
d. Var tror respondenterna att bandade röster kommer från?
e. Vilka anekdotiska bevis ger respondenterna om deras uppfattning om språkvariationen?

Det har gjorts många försök att undersöka dessa fem frågor. Även om perceptuell dialektologi tidigare har försummats som ett forskningsområde i länder som Storbritannien, har nyligen flera studier specifikt undersökt perception i detta land (Inoue, 1999a, 1999b; Montgomery 2006). Utvecklingen av perceptuell studie i Storbritannien kan ses som en logisk utvidgning av Prestons intresse för disciplinen, som i sin tur kunde ses som en återupplivning av 'traditionell' perceptuell dialektologiundersökning som var banbrytande i Holland och Japan. "

(Chris Montgomery och Joan Beal, "Perceptual Dialectology." Analysera variation på engelska, ed. av Warren Maguire och April McMahon. Cambridge University Press, 2011)

Vidare läsning

• korrekt~~POS=TRUNC
• Dialect och Dialekt-
• Fem falska regler för skrivande
• Folketymologi
• Har det någonsin varit en guldålder av engelska?
• Lingvistik
• Anteckningar om är inte
• Filologi
• Prescriptivism
• Purism
• Sex vanliga myter om språk
• sociolinguistics
• Varför ditt språk inte är bättre (eller sämre) än mitt