Vad är språkantropologi?

Om du någonsin har hört uttrycket "språklig antropologi", kan du kanske gissa att detta är en typ av studie som involverar språk (lingvistik) och antropologi (studien av samhällen). Det finns liknande termer, "antropologisk lingvistik" och "sociolingvistik", som vissa hävdar är utbytbara, men andra påstår att de har något olika betydelser.

Lär dig mer om språklig antropologi och hur den kan skilja sig från antropologisk lingvistik och sociolingvistik.

Språkantropologi

Språkantropologi är en gren av antropologin som studerar språkets roll i individers och samhällets sociala liv. Språkantropologi undersöker hur språk formar kommunikation. Språk spelar en enorm roll i social identitet, gruppmedlemskap och etablering av kulturella övertygelser och ideologier.

Alessandro Duranti, red. "Språkantropologi: En läsare"

Språkantropologer har vågat sig i studien av vardagliga möten, språklig socialisering, rituella och politiska händelser, vetenskapliga diskurser, verbalkonst, språkkontakt och språkförändring, läskunnighet och media.

Så till skillnad från språkvetare, språkliga antropologer inte ser ensam på språk, betraktas språk som beroende av kultur och sociala strukturer.

Enligt Pier Paolo Giglioli i "Språk och socialt sammanhang" studerar antropologer förhållandet mellan världssyn, grammatiska kategorier och semantiska fält, talets inflytande på socialisering och personliga relationer och interaktion mellan språkliga och sociala samhällen.

I detta fall studerar den språkliga antropologin de samhällen där språket definierar en kultur eller ett samhälle. Till exempel i Nya Guinea finns det en stam av inhemska människor som talar ett språk. Det är det som gör dessa människor unika. Det är dess "index" -språk. Stammen kan tala andra språk från Nya Guinea, men detta unika språk ger stammen sin kulturella identitet.

Språkantropologer kan också intressera sig för språk när det gäller socialisering. Det kan tillämpas på spädbarn, barndom eller en utlänning som samkultureras. Antropologen skulle sannolikt studera ett samhälle och hur språket används för att umgås sina unga. 

När det gäller språkets påverkan på världen är spridningen av ett språk och dess inflytande på ett samhälle eller flera samhällen en viktig indikator som antropologer kommer att studera. Till exempel kan användningen av engelska som ett internationellt språk ha stora konsekvenser för världens samhällen. Detta kan jämföras med effekterna av kolonisering eller imperialism och importen av språk till olika länder, öar och kontinenter över hela världen.

Antropologisk lingvistik

Ett nära besläktat fält (vissa säger exakt samma fält), antropologisk lingvistik, undersöker förhållandet mellan språk och kultur ur språkvetenskapens perspektiv. Enligt vissa är detta en gren av lingvistik.

Detta kan skilja sig från språklig antropologi eftersom språkforskare kommer att fokusera mer på hur ord bildas, till exempel fonologi eller vocalisering av språket till semantik och grammatiska system.

Exempelvis uppmärksammar lingvister på "kodbyte", ett fenomen som uppstår när två eller flera språk talas i en region och talaren lånar eller blandar språken i normal diskurs. Till exempel när en person talar en mening på engelska men slutför tanken på spanska och lyssnaren förstår och fortsätter konversationen på liknande sätt.

En språklig antropolog kan vara intresserad av kodbyte eftersom det påverkar samhället och utvecklingen av kulturen, men kommer inte att tendera att fokusera på studiet av kodbyte, vilket skulle vara mer intressant för språkforskaren. 

sociolinguistics

Mycket på samma sätt är sociolingvistik, som betraktas som en annan del av lingvistik, studien av hur människor använder språk i olika sociala situationer..