Vad är du förstått i engelska grammatiken?

På engelska grammatik, "du förstod är det underförstådda ämnet i de flesta nödvändiga meningar på språket. Med andra ord, i meningar som förmedlar förfrågningar och kommandon är ämnet nästan alltid det personliga pronomenet du, även om det ofta inte uttrycks.

Exempel och observationer

I exemplen nedan, "du förstod indikeras med fyrkantiga parenteser: [].

"Så fort hon var på trottoaren fångade Mick henne i armen." Du går hem, Baby Wilson. [] Fortsätt nu! '"
(Carson McCullers, Hjärtat är en ensam jägare. Houghton Mifflin, 1940)
"Jag bryr mig inte om hon är en mördare! [] Lämna henne ifred! [] Gå härifrån och [] lämna henne ifred! Hela dig! [] Gå ut härifrån!"
(Bethany Wiggins, Skiftande. Bloomsbury, 2011)
"Du är inte härifrån," säger jag.
"'[] Lämna mig ifred.'
"Du kommer från någon annanstans. Från Europa"
"Du stör mig. Jag skulle uppskatta det om du skulle sluta plåga mig."
(Elie Wiesel, Legends of Our Time. Holt, Rinehart och Winston, 1968)
"Fru Bloxby suckade." Skulle du vänligen lämna, fru Benson, och i framtiden skulle du ringa först? Jag är väldigt upptagen. Snälla [] stäng dörren på väg ut. '
"" Ja, jag har aldrig! "
"" Då är det dags att du gjorde det. Hej! "
(M.C. Beaton [Marion Chesney], När grisen vänder sig. St. Martin's Press, 2011)

Du-Förstått i transformationell grammatik

"Imperativa meningar skiljer sig från andra eftersom de saknar substantivfraser:

Var tyst!
Stå upp!
Gå till ditt rum!
Rök inte!

Traditionell grammatik redogör för sådana meningar genom att hävda att ämnet är "du förstod."Transformationsanalys stöder denna ståndpunkt:

"Beviset för" du "som ämne för imperativ meningar innebär härledningen av reflexiva. I reflexiva meningar måste det reflexiva NP vara identiskt med ämnet NP:

Bob rakade Bob.
Mary klädde Mary.
Bob och Mary skadade Bob och Mary.

Den reflexiva transformationen ersätter det lämpliga reflexiva pronomenet för den upprepade substantivfrasen:

Bob rakade sig själv.
Mary klädde sig själv.
Bob och Mary skadade sig själva.

Låt oss titta på det reflexiva pronomenet som visas i tvingande meningar:

Raka dig själv!
Klä dig själv!

Alla reflexiva pronomen annat än "dig själv" resulterar i en ungrammatisk mening:

* Raka sig själv!
* Klä sig själv!

Detta faktum ger bevis på förekomsten av "du" som djup struktur ämne imperativ meningar. "Du" raderas med den nödvändiga omvandlingen, som utlöses av Imp-markören. "(Diane Bornstein, En introduktion till transformationell grammatik. University Press of America, 1984)

Implicerade ämnen och taggfrågor

"Vissa imperativ verkar ha ett tredje person ämne som i följande:

Någon, slå ett ljus! (AUS # 47: 24)

Även i en mening som den här finns det ett förstått andrapersons ämne; med andra ord, det underförstådda ämnet är någon bland er alla ute. Återigen blir detta tydligare när vi klickar på en frågetikett - plötsligt ytbehandlar den andra personen:

Någon, slå ett ljus, kommer du? (AUS # 47: 24)

I ett exempel som detta är det helt klart att vi inte har att göra med ett deklarativt, eftersom verbformen då skulle vara annorlunda: någon slår ett ljus."(Kersti Börjars och Kate Burridge, Introduktion av engelska grammatik, 2: a upplagan Hodder, 2010)

Pragmatik: alternativ till det vanliga imperativet

"Om vi har en känsla av att en direkt talakt kan uppfattas som ett ansiktshot av höraren, finns det en hel rad implicita direktiv, som är indirekt tal agerar... från vilken vi kan välja något passande och mindre hotande för den andras ansikte.

(28a) Stäng dörren.
(28b) Kan du stänga dörren, snälla?
(28c) Kommer du att stänga dörren, snälla?
(28d) Skulle / kan du snälla stänga dörren?
(28e) Låt oss stänga dörren, ska vi?
(28f) Här finns ett utkast.

... [I] n Anglo-kultur det finns skript som blockerar imperativet (28a) och föreskriver förhöret (28 b, c, d). Även om det kan vara helt acceptabelt bland vänner är användningen av imperativet i (28a) inte lämplig när talaren och höraren inte känner varandra väl eller när höraren har högre social status eller har makt över talaren. Användningen av imperativet som i Stäng dörren har den starkaste inverkan på höraren, men den används normalt inte. "(René Dirven och Marjolijn Verspoor, Kognitiv utforskning av språk och språkvetenskap, 2: a upplagan John Benjamins, 2004)

Humaniora