Franska infinitiv L'infinitif

Infinitiv är den grundläggande, okonjugerade formen av ett verb, ibland kallat verbets namn. På engelska är infinitiv ordet "till" följt av ett verb: "att prata", "att se", "att återvända." Den franska infinitiv är ett enda ord med en av följande slutningar: -er, -ir, eller -re: parler, voir, rendre. Vi lär oss vanligtvis franska verb i infinitiv, eftersom det är vad du börjar med att konjugera dem.

Den franska infinitiv kan användas på flera olika sätt utan konjugering. Observera att det ofta översätts som det engelska nuvarande deltagandet. Läs vidare för att lära dig olika användningar av verbens infinitiv.

Som ett substantiv (ett menings eller ämnesobjekt)

• Voir, c'est croire. -> Att se är att tro.
• Apprendre le japonais n'est pas facile. ->Att lära sig japanska är inte lätt.

Efter en preposition

• Il essaie de te parler. ->Han försöker prata med dig.
• C'est difficile à croire. ->Det är svårt att tro.
• Sans être indiscret ... ->Utan att betyda att pry ...

Se verb med prepositioner.

Efter ett konjugerat verb

• J'aime danser. ->Jag gillar att dansa.
• Nous voulons krybba. ->Vi vill äta.
• Je fais laver la voiture (Orsakande)-> Jag har tvättat bilen.

Se lektionen om dual-verb-konstruktioner.

I stället för imperativet för opersonliga kommandon (som i instruktioner eller varningar)

• Mettre toujours la ceinture de sécurité. ->Bär alltid (din) säkerhetsbälte.
• Ajouter les oignons à la sås. ->Lägg löken till såsen.

I stället för Subjunktivet

När huvudklausulen har samma ämne som den underordnade klausulen

• J'ai peur que je ne réussisse pas ELLER J'ai peur de ne pas réussir. -> Jag är rädd för att inte lyckas.
• Il est content qu'il le fasse. ELLER Il est content de le faire. ->Han är glad över att göra det.

När huvudbestämmelsen har ett opersonligt ämne (om ämnet är underförstått)

• Il faut que vous travailliez. ELLER Il faut travailler. -> Det är nödvändigt att arbeta (för att du ska arbeta).
• Il est bon que tu y ailles. ELLER Il est bon d'y aller. -> Det är bra att gå (för dig att gå).

Ordordning med det infinitiva

Ordordning med det infinitiva skiljer sig lite från konjugerade verb: allt går direkt framför infinitivet.

pronomen

Objektpronomen, reflexiva pronomen och adverbiala pronomen föregår alltid infinitiv.

• Tu Dois y aller. -> Du måste åka dit.
• Fermer la fenêtre ELLER La fermer. -> Stäng fönstret ELLER Stäng det.
• Il faut te hävarm. -> Du måste stå upp.

Negativa adverb

Båda delarna av det negativa adverb föregår infinitiv.

• Ne pas ouvrir la fenêtre. -> Öppna inte fönstret.
• Ne jamais laisser un enfant seul. -> Lämna aldrig barn utan tillsyn.

Det negativa adverbet föregår alla uttal:

• Ne pas l'ouvrir. -> Öppna inte den.
• Ne jamais le laisser seul. -> Lämna aldrig honom utan tillsyn.