Franska litterära tider

Det finns fem franska tidigare tider som inte används på talade franska. De kallas litterära eller historiska tider eftersom de är reserverade för skriftligt franska, t.ex.

• Litteratur
• Journalistik
• Historiska texter
• Berättande

En gång användes litterära tider på talade franska, men de har gradvis försvunnit. När de används höjer de högtalarnas register till en extremt förfinad (vissa kanske till och med säger snobbig) nivå av franska. De kan också användas för humoristisk effekt. Till exempel i den franska filmen Förlöjliga, aristokratin använder litterära tider i sina ordspel för att få dem att låta mer utbildade och förfinade.

Var och en av de litterära tiderna har en icke-litterär motsvarighet; Det finns emellertid subtila nyanser som går förlorade när ekvivalenterna används. De flesta av dessa nyanser finns inte på engelska, så jag förklarar skillnaden i mina lektioner.

Eftersom litterära tider inte används på talade franska, måste du kunna känna igen dem, men du kommer troligen aldrig att behöva konjugera dem. Även på skriftligt franska försvinner de flesta litterära tider. De passé enkel används fortfarande, men de andra ersätts ofta av deras talade ekvivalenter eller av andra verbala konstruktioner. Vissa säger att försvinnandet av litterära tider lämnar gapande hål i det franska språket - vad tror du?

Litterära tider används inte på talade franska - de har icke-litterära ekvivalenter, förklaras här. För en definition av litterära tider och en beskrivning av var / när de används, läs inledningen.
Klicka på namnet på varje litterär spänning för att lära dig mer om att konjugera och använda det.
I. Passé enkel
De passé enkel är det litterära enkla förflutna. Dess engelska motsvarande är det preterite eller enkla förflutna.
Il choisit.- Han valde.
Den talade franska motsvarigheten är passé composé - engelska nuvarande perfekt.
Il en choisi. - Han har valt.

Du kan se det genom att inte använda passé enkel och den passé composé tillsammans har det franska språket förlorat nyansen mellan "han valde" och "han har valt." De passé enkel indikerar en åtgärd som är fullständig och inte har någon relation till nutiden, medan man använder passé composé indikerar en relation med nuet.
II. Passé antérieur
De passé antérieur är den litterära sammansättningen förbi.
Quand il eut choisi, nous rîmes. - När han valde, skrattade vi.
Dess motsvarande på talade franska är plus-que-parfait (den engelska pluperfect eller past perfect).
Quand il avait choisi, nous avons ri. - När han valde, skrattade vi.
De passé antérieur uttrycker en handling som ägde rum före handlingen i huvudverbet (uttryckt av passé enkel). Bortsett från att vara extremt sällsynt på talat franska, passé antérieur försvinner till och med på skriftligt franska, eftersom det kan ersättas av flera olika konstruktioner (se lektionen om tidigare anterior för mer information).
III. Imparfait du subjonctif*
De imparfait du subjonctif är det litterära enkla förflutna subjektivt.
J'ai voulu qu'il choisît. - Jag ville att han skulle välja. (Jag ville att han valde)
Dess talade franska ekvivalent är nuvarande konjunktiv.
J'ai voulu qu'il choisisse. - Jag ville att han skulle välja. (Jag ville att han skulle välja)
Skillnaden som förloras här är denna: genom att använda det ofullkomliga subjunktivet på franska, finns både huvudbestämmelsen (jag ville) och den underordnade klausulen (som han valde) i det förflutna, medan i den talade franska, den underordnade klausulen är i nuet (att han väljer).
IV. Plus-que-parfait du subjonctif*
De plus-que-parfait du subjonctif är den litterära sammansättningen förbi subjektiv.
J'aurais voulu qu'il eût choisi. - Jag skulle ha velat att han skulle välja.
(Jag skulle ha velat att han hade valt)
Dess talade franska ekvivalent är tidigare subjunktiv.
   J'aurais voulu qu'il ait choisi. - Jag skulle ha velat att han skulle välja.
   (Jag skulle ha velat att han har valt)
Denna distinktion är ännu mer subtil och är en kombination av passé composé och imparfait du subjonctif nyanser: genom att använda plus-que-parfait du subjonctif, handlingen är i det avlägsna förflutet och har inget förhållande till nutiden (som han valt), medan användningen av det förflutna subjunktivet indikerar en liten relation med nuet (som han har valt).

V. Seconde forme du conditionnel passé
De villkorad perfekt, andra form, är det litterära villkorade förflutna.
   Si je l'eus vu, je l 'eusse acheté. - Om jag hade sett det, skulle jag ha köpt det.
Dess talade franska ekvivalent är villkorad perfekt.
   Si je l'avais vu, je l 'aurais acheté. - Om jag hade sett det, skulle jag ha köpt det.
Användningen av den andra formen av det villkorade perfekta betonar det faktum att jag inte köpte den, medan den icke-bokstavliga villkorade perfekt gör att det låter mer som en möjlighet som just har missat.

*De engelska ekvivalenterna för dessa två litterära tider är inte till hjälp, eftersom engelska sällan använder subjunktivet. Jag gav den bokstavliga, ungrammatiska engelska översättningen inom parentes helt enkelt för att ge dig en uppfattning om hur den franska strukturen är.

Sammanfattning
Litterär spänning	Litterär spänd klassificering	Icke-litterär motsvarighet
passé enkel	enkelt förflutna	passé composé
passé antérieur	sammansatt förbi	plus-que-parfait
imparfait du subjonctif	enkel tidigare subjunktiv	subjonctif
plus-que-parfait du subjonctif	sammansatt förbi subjunktiv	subjonctif passé
2e forme du conditionnel passé	villkorade förflutna	conditionnel passé

Mer litterär franska

• Det nuvarande subjektivet har vissa litterära användningsområden.
• Vissa verb kan negeras med ne littéraire.
• På litterära franska, det negativa adverb ne… pas ersätts av ne ... poäng.