Hur använder spanska upp och ned frågeställningar och utropstecken?

De upp och ned eller inverterade frågetecknen och utropstecken på spanska är unika för spanska språk. Men de är mycket meningsfulla: När du läser på spanska kan du berätta länge innan en mening är slut om du har att göra med en fråga, något som inte alltid är uppenbart när en mening inte börjar med ett frågeford som qué (vad) eller Quién (vem). 

Var du ska placera frågetecken upp och ner

Det viktiga att komma ihåg är att det inverterade frågetecknet (eller utropen) går i början av frågan (eller utrop), inte i början av meningen om de två är olika. Se dessa exempel:

• Pablo, ¿adónde vas? (Pablo, vart ska du?)
• Quiero saber, ¿cuándo es tu cumpleaños? (Jag vill veta, när är det din födelsedag?)
• Estoy cansado, ¿y tú? (Jag är trött, är du?)
• Eso, verd es verdad? (Det är det sant?)
• Sin embargo, ¡tengo frío! (Ändå är jag kallt!)
• Pues, ¡llegó la hora! (Tja, det är dags!)

Observera att frågan eller utropstecken inte börjar med en stor bokstav om det inte är ett ord som normalt skulle bokstäver, till exempel en persons namn. Observera också att om ord som inte är en del av frågan kommer efter frågan, kommer det stänga frågetecknet fortfarande i slutet:

• ¿Adónde vas, Pablo? (Vart ska du, Pablo?)
• Pablo, ¿Adónde vas, mi amigo? (Pablo, vart ska du, min vän?)
• ¡Eres la mejor, Angelina! (Du är den bästa, Angelina!)

Även om det är vanligt att behandla den inverterade skiljeteckningen som valfri i informella sammanhang, till exempel på sociala medier, är det obligatoriskt i standardskrivet spanska.

Frågor och utropstecken kan kombineras

Om en mening är en fråga och ett utrop samtidigt, något som det engelska språket inte har någon god skriftlig motsvarighet, är det möjligt att kombinera frågan och utropstecken. Ett sätt är att placera det inverterade frågetecknet i början av meningen och det vanliga utropstecknet i slutet eller vice versa. Mer vanlig och företräde för Royal Spanish Academy är att placera skiljetecken bredvid varandra som i det tredje och fjärde exemplet nedan:

• ¿Cómo lo hace! (Hur gör hon det? För att översätta spanska väl, kan detta sägas i en otrolig ton. En alternativ översättning kan vara "Jag ser inte hur hon gör det!")
• ¡Me quieres? (Du älskar mig? Tegnsatsen kan indikera brist på tro på vad man reagerar på.)
• ¡¿Qué veste?! (Vad ser du? Rösttonen kan antyda "Vad i världen ser du?")
• ¿¡Qué estás diciendo!? (Vad säger du? Rösttonen kan tyda på vantro.)

För att indikera ett extremt starkt utrop är det, till skillnad från på vanligt engelska, acceptabelt att använda två eller tre utropstecken men inte mer:

• ¡¡¡Idiota!!! (Idiot!)
• Jag är imposibel. ¡¡¡No lo creo.!!! (Det är omöjligt. Jag kan inte tro det!)

Ordordning i frågor

De flesta frågor börjar med en förhörande pronomen som qué eller ett förhörande adverb som cómo. I nästan alla sådana fall följs ordet med öppningsfrågan av verbet och sedan ämnet, som kommer att vara ett substantiv eller pronomen. Naturligtvis är det vanligt att utelämna ämnet om det inte behövs för tydlighet.

• ¿Dónde jugarían los niños? (Var skulle barnen leka? donde är det förhörande adverb, jugarían är verbet, och ämnet är niños.)
• ¿Qué significa tu nombre? (Vad betyder ditt namn?)
• ¿Cómo comen los insectos? (Hur äter insekter?)

Om verbet har ett direkt objekt och motivet inte anges kommer objektet vanligtvis före verbet om det skulle göra i motsvarande engelska mening:

• ¿Cuántos insectos comió la araña? (Hur många insekter ätde spindeln? Insectos är det direkta föremålet för comió.)
• ¿Qué tipo de celular prefieres? (Vilken typ av mobiltelefon föredrar du? Tipo de celular är det direkta föremålet för prefieres.)
• ¿Dónde venden ropa guatemalteca? (Var säljer de guatemalanska kläder. Ropa guatemalteca är det direkta föremålet för Venden.)

Om frågan har ett angivet ämne och ett objekt är det vanligt att använda en ordord-objekt-ämnesordordning om objektet är kortare än ämnet och en verb-subjekt-objekt-ordning om ämnet är kortare. Om de har samma längd är endera beställningen acceptabel.