Spanska homofoner och homografer

Spanska har mycket färre homofoner - olika ord som uttalas samma även om de kan stavas annorlunda - än engelska. Men spanska homofoner och homografier (två olika ord som stavas samma, som på spanska men inte nödvändigtvis engelska betyder att de också uttalas lika) finns, och det är bra att lära dem om du hoppas stava korrekt.

Homofoner och stavning

Några av de spanska homofonparen stavas lika, förutom att ett av orden använder en accent för att skilja det från det andra. Till exempel den definitiva artikeln el, vilket vanligtvis betyder "the" och pronomenet él, som vanligtvis betyder "han" eller "honom", skrivs lika förutom accenten. Det finns också homofonpar som finns på grund av en tyst h eller eftersom vissa bokstäver eller bokstavskombinationer uttalas lika.

Nedan finns de flesta vanliga homografier och homofoner i spanska och deras definitioner. Definitioner som ges är inte de enda möjliga.

En asterisk före ett ordpar indikerar att orden låter lika i vissa regioner men inte alla. Oftast inträffar detta på grund av att vissa bokstäver, t.ex. z uttalas annorlunda i Spanien än i de flesta av Latinamerika.

De flesta ordpar där de två orden är nära besläktade men kännetecknas av användning med en ortografisk accent ingår inte i listan. Bland dem är cual / Cuál, como / cómo, este / este, aquel / aquél, cuanto / cuanto, donde / dónde, och quien / Quién.

Spanska homofoner och homografer

• en (första bokstaven i alfabetet), en (till), ha (konjugerad form av haber)
• ama, amo (ägare, mästare / älskarinna), ama, amo (konjugerade former av amar, att älska)
• * arrollo (konjugerad form av arrollar, att rulla upp), arroyo (ström)
• * ASAR (att rosta), azar (chans, öde)
• * Asien (Asien), hacia (Mot)
• asta (mast), hasta (fram tills)
• baile (dansa), baile (typ av domare)
• baron (baron), Varon (man)
• basta (tillräckligt), basta (grov), vasta (omfattande)
• basto (grov), vasto (omfattande)
• bazar (basar), Vasar (kökshylla)
• vara (fonetisk stavning av brevet b), ve (fonetisk stavning av brevet v)
• bello (skön), vello (fågel ner)
• bienes (fast egendom), Vienés (konjugerad form av venir, att komma)
• bis (Encore), vis (tvinga)
• calle (gata), calle (konjugerad form av Callar, att tystna)
• * CALLO (konjugerad form av Callar, att tystna), cayo (konjugerad form av caer, att falla)
• * casa (hus), caza (konjugerad form av cazar, att jaga)
• * CAZO (kastrull), CAZO (konjugerad form av cazar, att jaga)
• * ce (fonetisk stavning av brevet c), se (reflexivt pronomen), sé (konjugerad form av sabel, att veta)
• * cebo (bete), sebo (fett)
• * Čegar (att förblinda), Segar (Att skära av)
• * cepa (vin), sepa (konjugerad form av sabel, att veta)
• * cerrar (för nära), serrar (att såga)
• * cesión (avträdande), sesión (möte)
• * cesto (korg), sexto (sjätte)
• * cien (hundra), Sien (huvudets tempel)
• * Ciento (hundra), siento (konjugerad form av sentir, att känna)
• * cima (topp), sima (klyfta)
• * cocer (att laga), coser (att sy)
• copa (kopp), copa (konjugerad form av copar, att vinna)
• de (av från), de (fonetisk stavning av brevet d), dé (konjugerad form av dar, att ge)
• el (de), él (han, honom, det)
• errar (att göra ett misstag), herrar (att sätta på hästskor)
• ese (det där), ese (fonetisk stavning av brevet s), ese (det där)
• flamenco (Flamländsk, en dans), flamenco (flamingo)
• fui, fuiste, fue, etc. (konjugerade former av ser, att vara), fui, fuiste, fue, etc. (konjugerade former av ir, att gå)
• grabar (att spela in), gravar (att förvärra)
• * halla (konjugerad form av hallar, att hitta), haya (konjugerad form av haber, att ha)
• * har (konjugerad form av haber, att ha), haz (konjugerad form av hacer, att göra)
• hierba eller yerba (ört), hierva (konjugerad form av hervir, att koka)
• hierro (järn), yerro (misstag)
• hojear (att bläddra igenom), ojear (att titta på)
• Hej (Hej), ola (Vinka)
• honda (djup), honda (sling), onda (Vinka)
• hora (timme), ora (konjugerad form av orar, att be), ora (korrelativ konjunktion översatt vanligtvis som "nu")
• * hoya (hål i marken), olla (kokkärl)
• * hozar (att flytta smuts runt med sin nos), Osar (att våga)
• huno (Hunnish), uno (ett)
• Huso (slända), uso (utnyttjande)
• la (den, henne, det), la (not av den musikaliska skalan)
• * lisa (slät), liza (slåss)
• mal (dålig), köpcenter (köpcentrum)
• mas (men), más (Mer)
• * masa (massa), Maza (klubb används som vapen)
• * mesa (tabell), meza (konjugerad form av MECER, att rocka)
• mi (min), mi (not av den musikaliska skalan), mi (mig)
• mora (Moriska), mora (björnbär)
• o (bokstaven i alfabetet), o (eller)
• oro (guld), oro (konjugerad form av orar, att be)
• pappa (potatis), Pappa (påve)
• * pollo (kyckling), Poyo (stenbänk)
• polo (pol som en magnet eller planet), polo (polo)
• * Poso (sediment), pozo (tja, axel)
• Puya (sporra), Puya (puya, en typ av växt som finns främst i Anderna)
• que (vem som), qué (vad hur)
• * rallar (att riva), rayar (för att göra linjer på)
• * rasa (konjugerad form av rasar, att skumma), raza (ras eller etnicitet)
• rebelarse (att göra uppror), revelarse (att avslöja sig)
• recabar (att begära), recavar (att gräva igen)
• Sabia (klok kvinna), Savia (vitalitet)
• sol (sol, enhet peruansk valuta), sol (not av den musikaliska skalan)
• solo- (ensam), solo (endast)
• si (om), si (ja)
• * sumo (överlägsen), zumo (juice)
• * tasa (Betygsätta), taza (kopp)
• te (du), te (fonetisk stavning av brevet t), té (te)
• ti (du), ti (not av den musikaliska skalan)
• tu (din), tú (du)
• tubo (rör), tuvo (konjugerad form av tener, att ha)
• vino (vin), vino (konjugerad form av venir, att komma)

Varför existerar homofoner?

De flesta homofoner uppstod eftersom separata ord sammanfaller kom till att ha samma uttal. Ett exempel kan ses med flamenco. Ordet som hänvisar till dansen är relaterat till de engelska orden "Flandern" och "Flamländska", antagligen för att dansen kom att vara associerad med den delen av Europa. Flamenco när man hänvisar till flamingos är det dock relaterat till det engelska ordet "flame" (Flama på spanska) på grund av fågelns ljusa färger.