Den italienska infinitiv L'Infinito

Det infinitiva, eller l'infinito, uttrycker begreppet ett verb utan att uttrycka en spänning eller de personer som agerar i verbet (det som kallas ett obestämt läge). Det är vad som uttrycks som amare, vedere, capire, parlare, mangiare, dormire, och vad som översätter till engelska att älska, se, förstå, tala, äta, sova, och så vidare.

Vad Infinito berättar för dig

Varje enda verb, oavsett om det är regelbundet eller oregelbundet, har en infinitiv, och på italienska ingår de i tre kategorier eller konjugationer baserade på deras slut: verb från den första konjugationen, som slutar i -are (mangiare, studiare, pensare); verb av den andra konjugationen, som slutar i -ere (vedere, sapere, bere); och verb av den tredje konjugationen, som slutar i -ire (capire, dormire, partire). Ett ord infinitiv täcker den engelska motsvarigheten till att äta, att sova.

  • Am-are: att älska
  • Cred-ere: att tro
  • Studentrummet-ire: att sova

När du ser dessa slutar berättar det att det är infinitiv för ett verb.

Generellt, när du tittar i ordboken, under det infinitiva lemmaet kommer du att lära dig om verbet är det regelbundet eller oregelbundet och transitiv eller intransitiv. Det är viktiga saker att veta: det första hjälper dig att lära dig att konjugera verbet, och det andra - mycket relaterat - kommer att berätta vilket hjälpverb som det aktuella verbet använder i sammansatta tider som passato prossimo. Därför är det bra att lära sig dessa-är, -ere och -ire slutar. Eftersom italienska verb, som du vet, kommer från latin, kan förhållandet mellan de italienska och latinska oändliga av ett verb hjälpa dig att lära dig om verbets oriktigheter och hur det konjugerar. Ibland under infinitivposten hittar du användbara tips om hur man kan konjugera verbet. Roten till verbet-det am- och cred- från ovan - är vad du fäster dina avslut på när du konjugerar verbet.

Infinitivets kraft

En av de mest kraftfulla aspekterna av den italienska infinitiv är att den ofta fungerar som ett substantiv: il piacere (njutningen), il dispiacere (missnöje), il mangiare (maten), il potere (kraften). Som italienska ordböcker som Treccani och Accademia della Crusca påpekar med stor detalj och variation, hittar du infinito sostantivato med stor regelbundenhet, används ofta på det sätt som gerund används på engelska:

  • Mangiare è uno dei grandi piaceri della vita.Att äta är en av livets stora nöjen.
  • Mia nonna fa il mangiare (eller da mangiare) buono. Min mormor gör god mat (bra mat).
  • Camminare fa bene. Att gå är bra för dig.
  • Jag är troppo fa manlig. Att dricka för mycket är dåligt för dig.
  • Parlare bene è segno di una buona educazione. Att prata väl (bra tal) är ett tecken på en bra utbildning.
  • Mangiare troppo velocemente fa venire l'indigestione.Att äta för snabbt orsakar matsmältningsbesvär.
  • Mischiare l'italiano tradizionale e dialetto è comune in molte parti d'Italia. Blandning av traditionell italiensk och dialekt är vanligt i många delar av Italien.
  • Tra il dire e il fare c'è di mezzo il mare. Mellan att säga och göra är havet (italienska ordspråket).

Infinitiv kan också tjäna som motsvarande en instruktion, till exempel i matlagning:

  • Cuocere per tremalm. Koka i tre timmar.
  • Tenere en bagno per 30 minuter.Blötlägg i 30 minuter.
  • Lavare e asciugare l'insalata. Tvätta och torka sallad.

Hjälpverb är frekventa följeslagare av infinito

De super viktiga hjälpverben-volere (att vilja), dovere (att behöva), och potere (för att kunna) - när de åtföljs av ett verb åtföljs alltid av infinitiv oavsett spänd (den spända variationen uttrycks genom hjälpmedlet). Det är en annan anledning att förstå deras betydelse.

  • Devo andare a casa. jag måste gå hem.
  • Icke voglio partire.Jag vill inte lämna.
  • Avrei potuto dormire tutto il giorno.Jag kunde ha sovit hela dagen.
  • Non posso visitare il museo oggi perché è chiuso.Jag kan inte besöka museet eftersom det är stängt idag.
  • Possiamo andare en mangiare? Får vi äta?
  • Volevo fare un giro del Duomo. Jag ville ta en rundtur i Duomo.
  • Non sono potuta andare a scuola oggi perché avevo la febbre.Jag kunde inte gå i skolan idag eftersom jag hade feber.

Infinito och andra ord

Förutom hjälpverb, andra verb, t.ex. cercare, andare, trovare, provare, pensare, och sognare, åtföljs ofta av det infinitiva.

  • Vado a prendere la mamma. Jag ska få mamma.
  • Porto en lavare la macchina.Jag tar bilen som ska tvättas.
  • Provo a dormire un po '.Jag ska försöka sova lite.
  • Cerco di mangiare meno. Jag försöker äta mindre.
  • Pensavo di andare a casa.Jag tänkte gå hem.
  • Ho sognato di avere un cane. Jag drömde om att ha en hund.

Som du kan se, kopplas ofta det bärande verbet och det infinitiva med en preposition (bestäms av det stödjande verbet): andare a; portare a; cercare di; provare a, pensare di.

Infinitiv som en ordning: Det negativa imperativet

Du ger ett negativt kommando på italienska genom att använda den enkla infinitiven föregående av icke.

  • Icke andare!Gå inte!
  • Ti prego, non fumare! Snälla, röka inte!
  • Non mi störande, sto dormendo.Bry mig inte, jag sover.

Det förflutna infinito

Infinitot har en förfluten tid, vilket indikerar en åtgärd som föregår den i den primära meningen. De infinito passato är gjord av hjälp esseren eller avere (beroende på om verbet är transitivt eller intransitivt) och det förflutna partikeln. Det är en annan anledning till att det är viktigt och intressant att förstå och veta om ett verb är transitivt eller intransitivt eller båda.

  • Aver dormito: efter att ha sovit
  • Essere stato: har varit
  • Avere capito:efter att ha förstått
  • Avere parlato:efter att ha talat
  • Avere saputo: efter att ha lärt mig / känt
  • Essere andato: ha varit eller gått.

Till exempel:

  • Dopo aver visto la campagna, ho deciso di comprare la casa.Efter att ha sett (se) landskapet bestämde jag mig för att köpa huset.
  • Dopo aver visitato il museo ho capito quanto sono ignorante della storia Italiana. Efter att ha besökt museet insåg jag hur lite jag vet om italiensk historia.
  • Prima di aver parlato con la mamma non avevo capito quanto stesse hane. Innan jag pratade med mamma hade jag inte förstått hur sjuk hon var.

Ofta används också infinito passato, som återges på engelska med gerund, som substantiv.

  • L'avere visto la nonna mi ha risollevata.Efter att ha sett (se) mormor fick mig att må bättre.
  • Avere saputo questa notizia mi ha resa triste.Efter att ha lärt mig (lär mig) den här nyheten gör mig sorglig.
  • Avere capito mi ha aiutata.Att ha förstått (förstått) har hjälpt mig.