Hur är dina inferensfärdigheter? Behöver du någon inferensövning? Självklart gör du det! Delar av läsförståelse i många standardiserade tentor kommer att ställa inferensfrågor - de som ber dig att sluta, eller göra en utbildad gissning, om innehållet i passagen - tillsammans med standardfrågorna om huvudidé, författarens syfte och ordförråd i sammanhang.
Lärare, skriv gärna följande PDF-filer för enkel övning i klassrummet:
Inferens övning 3 kalkylblad | Inferdsövning 3 svarsnyckel
När jag hittades skyldig till förräderi
Robert Emmet
Född 1778, dog 1803; blev ledare för Förenade Irländerna och 1803 ledde en misslyckad stigning i Dublin; när han flydde till bergen återvände han till Dublin för att ta ledighet från sin fästman, Sarah Curran, dotter till en orator, och fångades och hängdes.
Mina HERRAR: & # x2014; Vad har jag att säga varför dödsdom inte ska uttalas mot mig enligt lag? Jag har inget att säga som kan ändra din förutbestämning, och inte heller att det kommer att bli mig att säga med någon åsikt om att minska den mening som du är här för att uttala, och jag måste följa. Men jag har det att säga som intresserar mig mer än livet, och som du har arbetat (som nödvändigtvis), ditt kontor under de nuvarande omständigheterna i detta förtryckta land) för att förstöra. Jag har mycket att säga varför mitt rykte ska räddas från den mängd falsk anklagelse och skurk som har hämtats på den. Jag kan inte föreställa mig att dina sinnen, som du sitter där du är, kan vara så fria från föroreningar att få det minsta intrycket från vad jag kommer att uttala & # x2014; Jag har inga hopp om att jag kan förankra min karaktär i bröstet till en domstol konstituerad och trammeled eftersom detta är & # x2014; Jag önskar bara, och det är det yttersta som jag förväntar mig, att dina herrar kan drabbas av att det svävar ner i dina minnen, som är osäkra av det fördomliga fula andetaget, tills det hittar en mer gästfri hamn att skydda den från stormen med vilken den för närvarande buffras. | 1 |
Skulle jag bara drabbas av döden efter att jag blev bedömd skyldig av din domstolen, jag skulle böja mig i tystnad och möta det öde som väntar mig utan att knurra; men lagstiftningen som överlämnar min kropp till böden, kommer genom tjänsten av den lagen att arbeta i sin egen rättfärdighet för att överföra min karaktär till obloquy & # x2014; för det måste finnas skuld någonstans: om det är i domstolens straff eller i katastrofen måste eftertiden avgöra. En man i min situation, mina herrar, måste inte bara möta svårigheterna med förmögenheten och den kraft av makt över sinnen som den har förstört eller underkastat, utan svårigheterna med etablerade fördomar: dö, men hans minne lever. Att mina inte får förgås, att den kan leva i respekt för mina landsmän, jag utnyttjar denna möjlighet att motivera mig från några av de anklagelser som påstås mot mig. När min ande ska flyttas till en mer vänlig hamn; när min skugga ska ha gått med i bandet från de martyrhjältar som har utgjutit sitt blod på byggnadsställningen och i fältet, för att försvara sitt land och för dyd, är detta mitt hopp: Jag önskar att mitt minne och namn kan animera dem som överleva mig, medan jag ser med självgodhet på förstörelsen av den perfekta regeringen som upprätthåller sin dominans genom hädelse av den Högsta & # x2014; som visar sin makt över människan som över skogens djur & # x2014; som sätter människan på hans bror, och lyfter upp handen i Guds namn mot halsen på sin kollega som tror eller tvivlar på lite mer eller lite mindre än regeringsstandarden & # x2014; en regering som är avstängd till barbaritet av rop från barn och barn tårar från änkorna som det har gjort. | 2 |
Jag vädjar till den obefläckade Guden & # x2014; Jag svär vid himmelens tron, innan jag snart måste framträda & # x2014; av blodet från de mördade patrioterna som har gått framför mig & # x2014; att mitt uppförande har varit genom hela denna fara och alla mina ändamål, som endast styrs av de övertygelser som jag har sagt, och av ingen annan åsikt, än det. av deras botemedel och emancipationen av mitt land från det superomänskliga förtrycket under vilket hon har så länge och för tålamod färdats; och att jag med säkerhet och med säkerhet hoppas att det fortfarande finns facklighet och styrka i Irland för att åstadkomma detta ädla företag. Av detta talar jag med förtroende för intim kunskap och med den tröst som tillhör det förtroendet. Tänk inte, mina herrar, jag säger detta för den lilla tillfredsställelse att ge er en övergående oro. en man som aldrig höjde sin röst för att hävda en lögn, kommer inte att riskera sin karaktär med eftertiden genom att hävda ett falskt ämne som är så viktigt för sitt land och vid ett tillfälle som detta. Ja, mina herrar, en man som inte vill ha sitt namn skrivet förrän hans land befrias, kommer inte att lämna ett vapen i avundens kraft; inte heller en anspråk att anställa den sannolikhet som han menar att bevara även i graven som tyranni sänder honom till. | 3 |
Återigen säger jag att det jag har talat inte var avsett för ditt herreskap, vars situation jag kommisera snarare än avundas & # x2014; mina uttryck var för mina landsmän; om det finns en riktig irländare närvarande, låt mina sista ord heja honom i hans ångests timme. | 4 |
Jag har alltid förstått att det är en domares skyldighet när en fånge har dömts, att uttala lagen. Jag har också förstått att domare ibland tycker att det är deras plikt att höra med tålamod och att tala med mänskligheten; att uppmana offret för lagarna och att med ömt godartat erbjuda sina åsikter om de motiv som han agerades vid brottet, som han hade bedömts skyldig till: att en domare har tänkt det som sin plikt att ha gjort, jag har ingen tvekan & # x2014; men var är dina institutioners skryta frihet, var är ditt förtjusade opartiskhet, försiktighet och mildhet hos dina domstolar, om en olycklig fånge, som din politik, och inte ren rättvisa, håller på att leverera i böternas händer, har inte lidit för att förklara sina motiv uppriktigt och riktigt, och för att bekräfta principerna genom vilka han påverkades? | 5 |
Mina herrar, det kan vara en del av systemet för arg rättvisa, att böja en människas sinne genom förnedring för den avsedda försmakningen av ställningen; men värre för mig än den avsedda skammen, eller ställningen & # x2019; s förskräckningar, skulle vara skammen för sådana ogrundade imputationer som har lagts mot mig i denna domstol: du, min herre [Lord Norbury], är en domare, jag är den förmodade syndaren; Jag är en man, du är också en man; genom en maktrevolution kan vi ändra platser, så att vi aldrig kunde byta karaktärer; om jag står i baren vid denna domstol och inte vågar bekräfta min karaktär, vilken farce är din rättvisa? Om jag står i den här baren och inte vågar bekräfta min karaktär, hur vågar du göra det? Dömer dödsdomen som din otillåtna politik påverkar min kropp också min tunga till tystnad och mitt rykte för ånger? Din böte kan minska min existensperiod, men medan jag existerar ska jag inte förbjuda att bekräfta min karaktär och motiv från dina ambitioner; och som en man till vilken berömmelse är dyrare än livet, kommer jag att göra det sista användandet av det livet genom att göra rättvisa mot det rykte som är att leva efter mig, och som är det enda arvet jag kan lämna åt dem jag ära och älskar, och för vilka jag är stolt över att förgås. Som män, min herre, måste vi dyka upp på den stora dagen vid en gemensam domstol, och det kommer då att återstå för alla hjärtas sökare att visa ett kollektivt universum som var engagerad i de mest dygdiga handlingarna, eller aktiveras av de renaste motiven & # x2014; mitt land & # x2019; s förtryckare eller jag? | 6 |
Jag är anklagad för att vara en utsändare av Frankrike! En utsändare av Frankrike! Och för vilket slut? Det påstås att jag ville sälja självständigheten i mitt land! Och för vilket slut? Var detta föremålet för min ambition? Och är detta det sätt som en rättvisadomstol försonar motsägelser? Nej, jag är ingen utsändare; och min ambition var att hålla en plats bland leverantörerna i mitt land & # x2014; inte med makten eller i vinsten, utan i prestandens härlighet! Sälj mitt lands oberoende till Frankrike! Och för vad? Var det för en byte av mästare? Nej! Men för ambition! O mitt land, var det personlig ambition som kunde påverka mig? Hade det varit själen i mina handlingar, kunde jag inte genom min utbildning och förmögenhet, genom min familjs rang och omtanke, ha placerat mig bland de stoltaste av min förtryckare? Mitt land var mitt idol; till det offrade jag varje självisk, varje älskande känsla; och för det erbjuder jag nu mitt liv. O Gud! Nej, min herre; Jag agerade som en irländare, bestämd på att befria mitt land från ok från en utländsk och otillbörlig tyranni, och från det mer galande åket av en inhemsk fraktion, som är dess gemensamma partner och förövar i parcidiet, för att förargelse av befintliga med en utsidan av prakt och medveten fördärvning. Det var mitt hjärtas önskan att utvinna mitt land från denna dubbelt nitade despotism. | 7 |
Jag ville placera hennes oberoende utanför räckhåll för någon makt på jorden; Jag ville upphöja dig till den stolta stationen i världen. | 9 |
Jag ville ge mitt land garantin som Washington ställde för Amerika. Att anskaffa ett hjälpmedel som, med dess exempel, skulle vara lika viktigt som dess djärva, disciplinerade, galiga, gravid med vetenskap och erfarenhet; som skulle förstå det goda och polera de grova punkterna i vår karaktär. De skulle komma till oss som främlingar och lämna oss som vänner, efter att ha delat i våra faror och upphöjt vårt öde. Dessa var mina objekt & # x2014; inte att ta emot nya arbetsledare, utan att utvisa gamla tyranner; det var mina åsikter, och dessa blev bara irländare. Det var för dessa ändamål jag sökte stöd från Frankrike; eftersom Frankrike, även som en fiende, inte kunde vara mer oföränderlig än fienden som redan finns i mitt lands barm. | 10 |
Låt ingen våga, när jag är död, att anklaga mig till vanære; låt ingen människa upptäcka mitt minne genom att tro att jag kunde ha varit engagerad i någon annan sak än det i mitt land & # x2019; s frihet och oberoende; eller att jag kunde ha blivit den mäktiga minion av makt i förtrycket eller elände av mina landsmän. Proklamationen av den provisoriska regeringen talar för våra åsikter; ingen slutsats kan torteras från det till ansiktsbarbaritet eller förnedrande hemma, eller underkastelse, förnedring eller förräderi från utlandet; Jag skulle inte ha underkastat en utländsk förtryckare av samma anledning att jag skulle motstå den utländska och inhemska förtryckaren. i frihetens värdighet skulle jag ha kämpat på mitt lands tröskel, och dess fiende skulle bara gå in genom att passera mitt livlösa lik. Är jag, som levde men för mitt land, och som har underkastat mig farorna med den avundsjuk och vakande förtryckaren och gravens bondage, bara för att ge mina landsmän sina rättigheter, och mitt land hennes självständighet, och är jag till vara laddad med spaltande, och inte drabbas av att förneka eller avvisa det & # x2014; nej, Gud förbjuda! | 11 |
Om andarna från de berömda döda deltar i bekymmer och bryr sig om dem som är kära för dem i detta övergångsrika liv & # x2014; åh, någonsin kär och älskad skugga av min bortkomna far, titta ner med granskning på hur din lidande son har uppfört ; och se om jag till och med för ett ögonblick har avvikit från de principer om moral och patriotism som det var din omsorg att infoga i mitt ungdomliga sinne och som jag nu ska erbjuda mitt liv! | 12 |
Mina herrar, du är otålig för offret & # x2014; blodet som du söker är inte förgyllt av de konstgjorda skräcken som omger ditt offer; det cirkulerar varmt och oupplöst, genom de kanaler som Gud skapade för ädla ändamål, men som du är böjd att förstöra, för så allvarliga syften, att de ropar till himlen. Var ännu tålamod! Jag har bara några få ord att säga. Jag går till min kalla och tysta grav: min livslampa är nästan släckt: mitt lopp körs: graven öppnas för att ta emot mig, och jag sjunker ner i dess sköte! Jag har bara en begäran att fråga vid min avgång från denna värld & # x2014; det är välgörenhetens tystnad! Låt ingen skriva min uppfattning: ty som ingen som känner till mina motiv nu vågar bevisa dem, så låt inte fördomar eller okunnighet förfölja dem. Låt dem och jag ta avstånd i otydlighet och fred, och min grav förblir oskriven, tills andra tider och andra män kan göra rätt för min karaktär; när mitt land tar sin plats bland jordens nationer, då, och inte förrän, låt min epitaf skrivas. jag har gjort. |
1. Vilket av följande uttalanden om Robert Emmet stöds bäst av passagen?
A. Han var en patriot, villig att dö för sin sak.
B. Han var en förrädare och vanärade sitt land.
C. Han var en lögnare och förstörde adelsmän.
D. Han var en hjälte, ambitiös för ära.
Svar och förklaring
2. På grundval av informationen i punkt två kunde man dra slutsatsen att regeringen under Robert Emmets tid var:
A. försvagning.
B. disorganiserad.
C. förtryckande.
D. tillåtet.
Svar och förklaring
3. Det kan med rimliga slutsats dras av Robert Emmts tal som han är mest bekymrad över detta efter hans död:
A. inte slutfört uppgiften att hitta frihet för Irland.
B. lämna en ung fru och ett litet barn efter sig själv.
C. kännetecknas som en skurk av människor som inte förstod hans motiv.
D. en dåligt skriven epitaf om den roll han spelade i Förenade irländarnas undergång.
Svar och förklaring
4. Det kan med rimliga slutsats utgå från passagen att Robert Emmet trodde att ett partnerskap med Frankrike kunde:
A. hjälpa till att få kontroll över regeringen för att gynna Emmet.
B. kastar Irlands tyranniska härskare för att befria Irland.
C. ångra allt arbete han gjort för att befria Irland.
D. döma honom till döds för förräderi.
Svar och förklaring
5. Baserat på informationen i avsnittet kunde Robert Emmets ton bäst karakteriseras som:
A. grälande.
B. stötande.
C. arg.
D. passionerad.
Svar och förklaring