Klusterprov i sociologiforskning

Klusterprovtagning kan användas när det antingen är omöjligt eller opraktiskt att sammanställa en uttömmande lista över de element som utgör målpopulationen. Vanligtvis är emellertid befolkningselementen redan grupperade i subpopulationer och listor över dessa subpopulationer finns redan eller kan skapas. Låt oss till exempel säga att målpopulationen i en studie var kyrkans medlemmar i USA. Det finns ingen lista över alla kyrkamedlemmar i landet. Forskaren kan dock skapa en lista över kyrkor i USA, välja ett urval av kyrkor och sedan få listor över medlemmar från dessa kyrkor.

För att genomföra ett klusterprov väljer forskaren först grupper eller kluster och sedan från varje kluster väljer de enskilda ämnen antingen genom enkel slumpmässig sampling eller systematisk slumpmässig sampling. Eller, om klustret är tillräckligt litet, kan forskaren välja att inkludera hela klustret i det slutliga provet snarare än en delmängd av det.

Enstegs klusterprov

När en forskare inkluderar alla ämnen från de valda klusterna till det slutliga provet, kallas detta ett ettstegs klusterprov. Till exempel, om en forskare studerar attityder hos katolska kyrkans medlemmar kring den senaste tidens exponering av sexskandaler i den katolska kyrkan, kan han eller hon först ta en lista över katolska kyrkor över hela landet. Låt oss säga att forskaren valde ut 50 katolska kyrkor över hela USA. Han eller hon skulle sedan undersöka alla kyrkans medlemmar från de 50 kyrkorna. Detta skulle vara ett steg i ett klusterprov.

Tvåstegs klusterprov

Ett tvåstegs klusterprov erhålls när forskaren bara väljer ett antal ämnen från varje kluster - antingen genom enkel slumpmässig sampling eller systematisk slumpmässig sampling. Genom att använda samma exempel som ovan där forskaren valde 50 katolska kyrkor i USA, skulle han eller hon inte inkludera alla medlemmar i de 50 kyrkorna i det slutliga urvalet. Istället skulle forskaren använda enkel eller systematisk slumpmässig sampling för att välja kyrkans medlemmar från varje kluster. Detta kallas tvåstegs klusterprovtagning. Det första steget är att ta prov på klustren och det andra steget är att ta prov på respondenterna från varje kluster.

Fördelar med Cluster Sampling

En fördel med klusterprovtagning är att det är billigt, snabbt och enkelt. Istället för att ta prov på hela landet när man använder enkel slumpmässig provtagning kan forskningen istället tilldela resurser till de få slumpmässigt utvalda klusteren när man använder klusterprovtagning.

Den andra fördelen med klusterprovtagning är att forskaren kan ha en större provstorlek än om han eller hon använde enkel slumpmässig provtagning. Eftersom forskaren bara kommer att behöva ta urvalet från ett antal kluster kan han eller hon välja fler ämnen eftersom de är mer tillgängliga.

Nackdelar med klusterprovtagning

En huvudsaklig nackdel med klusterprovtagning är att den är minst representativ för befolkningen av alla typer av sannolikhetsprover. Det är vanligt att individer inom ett kluster har liknande egenskaper, så när en forskare använder klusterprovning finns det en chans att han eller hon kan ha ett överrepresenterat eller underrepresenterat kluster i termer av vissa egenskaper. Detta kan skeva resultaten av studien.

En andra nackdel med klusterprovtagning är att det kan ha ett högt samplingsfel. Detta orsakas av de begränsade kluster som ingår i urvalet, vilket lämnar en betydande del av befolkningen utan prov.

Exempel

Låt oss säga att en forskare studerar akademiska prestationer för gymnasieelever i USA och ville välja ett klusterprov baserat på geografi. Först skulle forskaren dela upp hela USA: s befolkning i kluster eller stater. Sedan skulle forskaren välja antingen ett enkelt slumpmässigt prov eller ett systematiskt slumpmässigt urval av dessa kluster / tillstånd. Låt oss säga att han eller hon valde ett slumpmässigt urval av 15 stater och att han eller hon ville ha ett slutligt urval av 5 000 studenter. Forskaren skulle sedan välja de 5 000 gymnasieelever från dessa 15 stater antingen genom enkel eller systematisk slumpmässig provtagning. Detta skulle vara ett exempel på ett tvåstegs klusterprov.

Källor och vidare läsning

• Babbie, E. (2001). The Practice of Social Research: 9th Edition. Belmont, Kalifornien: Wadsworth Thomson.
• Castillo, J.J. (2009). Klusterurval. Hämtad mars 2012 från http://www.experiment-resources.com/cluster-sampling.html