Den intermolekylära kraften är summan av alla krafter mellan två angränsande molekyler. Krafterna härrör från atomernas kinetiska energi och de små positiva och negativa elektriska laddningarna på olika delar av en molekyl som påverkar dess grannar och eventuellt lösta ämnen som kan förekomma.
De tre huvudkategorierna för intermolekylära krafter är London-spridningskrafter, dipol-dipol-interaktion och jon-dipol-interaktion. Vätebindning anses vara en form av dipol-dipolinteraktion, och bidrar sålunda till den intermolekylära kraften.
Däremot är intramolekylär kraft summan av krafterna som verkar i en molekyl mellan dess atomer.
Den intermolekylära kraften mäts indirekt med hjälp av mätningar av olika egenskaper, inklusive volym, temperatur, tryck och viskositet.