Fasdefinition och exempel

Inom kemi och fysik är en fas en fysiskt distinkt form av materia, såsom ett fast ämne, vätska, gas eller plasma.

En materiefas kännetecknas av att ha relativt enhetliga kemiska och fysikaliska egenskaper. Faser skiljer sig från materiella tillstånd.

Materialets tillstånd (t.ex. flytande, fast ämne, gas) är faser, men materien kan existera i olika faser men ändå förbli i samma sak. Till exempel kan flytande blandningar existera i flera faser, såsom en oljefas och en vattenfas.

Termen fas kan också användas för att beskriva jämviktstillstånd på ett fasdiagram. När fas används i detta sammanhang är det vanligtvis synonymt med ett tillstånd av materia eftersom de egenskaper som beskriver fasen inkluderar organisering av materia såväl som variabler som temperatur och tryck.

Faser av Matter

De distinkta faserna som används för att beskriva tillstånd av materia inkluderar:

• Fast: Tätt packade partiklar med fast volym och form
• Flytande: Vätskepartiklar med en fast volym men variabel form
• Gas: Vätskepartiklar med varken en fast volym eller form
• Plasma: Laddade partiklar utan fast volym eller form
• Bose-Einstein kondensat: En utspädd, kall bosongas
• mesofaser: Mellanfaser mellan fast och flytande

Det kan finnas flera faser inom ett enda tillstånd av materia. Till exempel kan en stång av järn innehålla flera faser (t.ex. martensit, austenit.) En olja och vattenblandning är en vätska som kommer att separeras i två faser.

Gränssnitt

Vid jämvikt finns det ett smalt utrymme mellan två faser där materialet inte uppvisar egenskaper för någon fas. Denna region, känd som gränssnitt, kan vara mycket tunn, men kan ändå få betydande effekter.