Sociologi för hälsa och sjukdom

Hälsosociologins sociologi studerar samspelet mellan samhälle och hälsa. I synnerhet undersöker sociologer hur det sociala livet påverkar sjuklighet och dödlighet och hur morbiditet och dödlighet påverkar samhället. Denna disciplin tittar också på hälsa och sjukdom i förhållande till sociala institutioner som familj, arbete, skola och religion samt orsakerna till sjukdom och sjukdom, skäl för att söka särskilda typer av vård, och patientens efterlevnad och bristande efterlevnad.

Hälsa, eller brist på hälsa, tillskrivades en gång bara biologiska eller naturliga tillstånd. Sociologer har visat att spridningen av sjukdomar påverkas starkt av individernas socioekonomiska status, etniska traditioner eller övertygelser och andra kulturella faktorer. Där medicinsk forskning kan samla in statistik om en sjukdom skulle ett sociologiskt perspektiv av en sjukdom ge insikt om vilka yttre faktorer som orsakade att demografin som drabbade sjukdomen blev sjuk.

Hälso- och sjukdomens sociologi kräver en global strategi för analys eftersom påverkan av samhällsfaktorer varierar över hela världen. Sjukdomar undersöks och jämförs baserat på traditionell medicin, ekonomi, religion och kultur som är specifik för varje region. Till exempel fungerar HIV / AIDS som en vanlig jämförelseunderlag mellan regioner. Det är extremt problematiskt i vissa områden, men i andra har det påverkat en relativt liten andel av befolkningen. Sociologiska faktorer kan hjälpa till att förklara varför dessa skillnader finns.

Det finns uppenbara skillnader i hälsa och sjukdomar i samhällen, över tid och inom vissa samhällstyper. Det har historiskt sett varit en långsiktig nedgång i dödligheten inom industrisamhällen, och i genomsnitt är livslängden betydligt högre i utvecklade samhällen snarare än utvecklade eller outvecklade samhällen. Mönster av global förändring i hälso-och sjukvårdssystem gör det mer nödvändigt än någonsin att undersöka och förstå hälsosociologins och sjukdomens sociologi. Ständiga förändringar i ekonomin, terapi, teknik och försäkringar kan påverka hur enskilda samhällen ser och svarar på den tillgängliga medicinska vården. Dessa snabba fluktuationer gör att frågan om hälsa och sjukdom i det sociala livet är mycket dynamisk i definitionen. Att främja information är avgörande eftersom när mönstret utvecklas måste studien om hälsa och sjukdomars sociologi ständigt uppdateras.

Hälsosociologins sociologi kan inte förväxlas med medicinsk sociologi, som fokuserar på medicinska institutioner som sjukhus, kliniker och läkarkontor samt läkarnas interaktion..

Resurser

White, K. En introduktion till sociologi för hälsa och sjukdom. SAGE Publishing, 2002.

Conrad, P. The Sociology of Health and Illness: Critical Perspectives. Macmillan förlag, 2008.