En hypotes (plural hypoteser) är en föreslagen förklaring för en observation. Definitionen beror på ämnet.
Inom vetenskapen är en hypotes en del av den vetenskapliga metoden. Det är en förutsägelse eller förklaring som testas av ett experiment. Observationer och experiment kan motbevisa en vetenskaplig hypotes, men kan aldrig helt bevisa ett.
I studien av logik är en hypotese ett om-då-förslag, vanligtvis skrivet i formen "Om X, sedan Y."
Vid vanlig användning är en hypotese helt enkelt en föreslagen förklaring eller förutsägelse, som kanske eller inte kan testas.
De flesta vetenskapliga hypoteser föreslås i if-format då det är lätt att utforma ett experiment för att se om det finns ett orsak och effektförhållande mellan den oberoende variabeln och den beroende variabeln. Hypotesen är skriven som en förutsägelse av resultatet av experimentet.
Statistiskt sett är det lättare att visa att det inte finns något samband mellan två variabler än att stödja deras anslutning. Så forskare föreslår ofta nollhypotesen. Nollhypotesen antar att ändring av den oberoende variabeln inte kommer att ha någon effekt på den beroende variabeln.
Däremot alternativ hypotes föreslår att den oberoende variabelen ändras kommer att påverka den beroende variabeln. Att designa ett experiment för att testa den här hypotesen kan vara svårare eftersom det finns många sätt att ange en alternativ hypotes.
Tänk till exempel på en möjlig relation mellan att få en god natts sömn och att få bra betyg. Nollhypotesen kan anges: "Antalet timmars sömnstudenter får är inte relaterat till deras betyg" eller "Det finns inget samband mellan timmars sömn och betyg."
Ett experiment för att testa denna hypotes kan innebära insamling av data, registrering av genomsnittliga sömntimmar för varje student och betyg. Om en student som får åtta timmars sömn generellt lyckas bättre än studenter som får fyra timmars sömn eller 10 timmars sömn, kan hypotesen avvisas.
Men den alternativa hypotesen är svårare att föreslå och testa. Det mest allmänna uttalandet skulle vara: "Mängden sömnstudenter får påverkar deras betyg." Hypotesen kan också anges som "Om du får mer sömn kommer dina betyg att förbättras" eller "Studenter som får nio timmars sömn har bättre betyg än de som får mer eller mindre sömn."
I ett experiment kan du samla in samma data, men det är mindre troligt att den statistiska analysen ger dig en hög konfidensgräns.
Vanligtvis börjar en forskare med nollhypotesen. Därifrån kan det vara möjligt att föreslå och testa en alternativ hypotes, för att begränsa förhållandet mellan variablerna.
Exempel på en hypotes inkluderar: