intertextualitet

intertextualitet hänvisar till de inbördes beroende sätten på vilka texter står i förhållande till varandra (liksom till kulturen i stort) för att skapa mening. De kan påverka varandra, vara derivat av, parodi, referens, citat, kontrast med, bygga vidare, dra från eller till och med inspirera varandra. Kunskap finns inte i ett vakuum, och inte heller litteratur.

Påverkan, dold eller explicit

Den litterära kanon växer ständigt, och alla författare läser och påverkas av vad de läser, även om de skriver i en annan genre än deras favorit- eller senaste läsmaterial. Författare påverkas kumulativt av vad de har läst, oavsett om de uttryckligen visar påverkan på karaktärens ärmar. Ibland vill de dra paralleller mellan sitt arbete och ett inspirerande verk eller inflytelserika kanon-tänkande fan fiction eller hyllor. Kanske vill de skapa betoning eller kontrast eller lägga till meningslager genom en antydning. På så många sätt kan litteratur kopplas samman intertextuellt, med avsikt eller inte.

Professor Graham Allen krediterar den franska teoretikern Laurent Jenny (i 'The Form of Strategies') för att göra en åtskillnad mellan "verk som är uttryckligen intertekstuella - såsom imitationer, parodier, citeringar, montages och plagiarismer - och de verk där det intertekstuella förhållandet är inte förgrunden "(intertextualitet, 2000).

Ursprung

Intertekstualitet är en central idé i samtida litterär och kulturell teori och har sitt ursprung i 1900-talets lingvistik, särskilt i det schweiziska lingvist Ferdinand de Saussures arbete (1857-1913). Begreppet själv myntades av den bulgariska-franska filosofen och psykoanalytikern Julia Kristeva på 1960-talet.

Exempel och observationer

• "Intertekstualitet verkar en så användbar term eftersom den föregår uppfattningar om förhållanden, sammankoppling och inbördes beroende i det moderna kulturlivet. I den postmoderna epoken, hävdar teoretiker ofta, är det inte längre möjligt att tala om originalitet eller det konstnärliga objektets unika, det är en målning eller en roman, eftersom varje konstnärligt föremål är så tydligt sammansatt från bitar av redan existerande konst. "
  (Graham Allen, intertextualitet. Routledge, 2000)
• "Tolkning formas av ett komplex av förhållanden mellan texten, läsaren, läsning, skrivning, tryckning, publicering och historia: historien som är inskriven på språket i texten och i den historia som bärs i läsarens läsning. en historia har fått ett namn: intertekstualitet. "
  (Jeanine Parisier Plottel och Hanna Kurz Charney, introduktion till Intertekstualitet: Nya perspektiv på kritik. New York Literary Forum, 1978)

A. S. Byatt om omfördelning av meningar i nya sammanhang

• "Postmodernistiska idéer om intertekstualitet och citat har komplicerat de förenklade idéerna om plagiering som fanns på Destry-Scholes tid. Jag tror själv att dessa lyfta meningar, i deras nya sammanhang, är nästan de renaste och vackraste delarna av överföring av stipendium. Jag började en samling av dem, med tanke på, när min tid kom, att omplacera dem med en skillnad, fånga olika ljus i en annan vinkel. Den metaforen är från mosaikframställning. En av de saker jag lärde mig i dessa veckor med forskning var att stora tillverkare raidade ständigt tidigare verk - vare sig det var småsten, marmor eller glas eller silver och guld - för tesserae som de gjordes till nya bilder. "
  (A. S. Byatt, The Biographer's Tale. Vintage, 2001)

Exempel på retorisk intertekstualitet

• "[Judith] Still och [Michael] Worton [in Intertextuality: Theories and Practice, 1990] förklarade att varje författare eller talare 'är en läsare av texter (i den bredaste meningen) innan han / hon är skapare av texter, och därför är konstverket oundvikligen skjutit igenom med referenser, citat och påverkan av alla slag '(s. 1). Vi kan till exempel anta att Geraldine Ferraro, den demokratiska kongresskvinnan och vicepresidentföresäljare 1984, någon gång hade blivit utsatt för John F. Kennedys "invigningsadress." Så vi borde inte ha blivit förvånade över att se spår av Kennedys tal i det viktigaste talet från Ferraros karriär - hennes adress vid den demokratiska konferensen den 19 juli 1984. Vi såg Kennedy's inflytande när Ferraro konstruerade en variant av Kennedys berömda chiasmus, som "Fråga inte vad ditt land kan göra för dig men vad du kan göra för ditt land "omvandlades till" Frågan är inte vad Amerika kan göra för kvinnor utan vad kvinnor kan göra för Amerika. "
  (James Jasinski, Källbok om retorik. Sage, 2001)

Två typer av intertekstualitet

• "Vi kan skilja mellan två typer av intertekstualitet: iterability och antagande. Iterabilitet hänvisar till "repeterbarhet" för vissa textfragment, till citationstecken i sin vidaste bemärkelse för att inte bara innehålla uttryckliga antydningar, referenser och citat i en diskurs, utan också tillkännagivna källor och influenser, klichéer, fraser i luften och traditioner. Det vill säga, varje diskurs består av "spår", bitar av andra texter som hjälper till att utgöra dess betydelse ... Förutsättning hänvisar till antaganden som en text gör om sin referent, dess läsare och dess sammanhang till delar av texten som läses , men som inte uttryckligen är "där." ... "En gång i tiden" är ett spår som är rikt på retorisk förutsättning, som till och med den yngsta läsaren signalerar öppningen av en fiktiv berättelse. Texter hänvisar inte bara till utan faktiskt innehålla andra texter. "(James E. Porter," Intertextuality and the Discourse Community. " Retoriköversikt, Hösten 1986)