Hälsoproblemuttryck på japanska
Share
Här är några uttryck för att beskriva fysiska förhållanden på japanska. Smärta beskrivs vanligtvis med adjektivet "itai (smärtsamt, ont)".
| atama ga itai & # X982D; & # x304C; & # x75DB; & # x3044; | att ha huvudvärk |
| ha ga itai & # X6B6F; & # x304C; & # x75DB; & # x3044; | att ha en tandvärk |
| nodo ga itai & # X306E; & # x3069; & # x304C; & # x75DB; & # x3044; | att ha ont i halsen |
| onaka ga itai & # X304A; & # x306A; & # x304B; & # x304C; & # x75DB; & # x3044; | att ha magvärk |
| seki ga deru & # X305B; & # x304D; & # x304C; & # x3067; & # x308B; | att få en hosta |
| hana ga deru & # X9F3B; & # x304C; & # x3067; & # x308B; | att ha en rinnande näsa |
| netsu ga aru & # X71B1; & # x304C; & # x3042; & # x308B; | att ha feber |
| samuke ga suru & # X5BD2; & # x6C17; & # x304C; & # x3059; & # x308B; | att ha en kyla |
| karada ga darui & # X4F53; & # x304C; & # x3060; & # x308B; & # x3044; | att känna brist på energi |
| shokuyoku ga nai & # X98DF; & # x6B32; & # x304C; & # x306A; & # x3044; | att inte ha någon aptit |
| memai ga suru & # X3081; & # x307E; & # x3044; & # x304C; & # x3059; & # x308B; | att känna sig yr |
| kaze o hiku & # X98A8; & # x90AA; & # x3092; & # x3072; & # x304F; | att få en förkylning |
Du bör också lära dig ordförråd för kroppsdelar.
När du beskriver dina tillstånd till en läkare läggs ofta "~ n desu" till i slutet av meningen. Det har en förklarande funktion. För att uttrycka "Jag har förkylning", "kaze o hikimashita & # xff08; 風邪 を ひ き ま し た & # xff09;" eller "kaze o hiiteimasu & # xff08; 風邪 を ひ い て い ま す & # xff09;" är använd.
| Atama ga itai n desu. & # X982D; & # x304C; & # x75DB; & # x3044; & # x3093; & # x3067; & # x3059; & # xFF61; | jag har huvudvärk. |
| Netsu ga aru n desu. & # X71B1; & # x304C; & # x3042; & # x308B; & # x3093; & # x3067; & # x3059; & # xFF61; | jag har feber. |
Så här uttrycker grader av smärta.
| totemo itai & # X3068; & # x3066; & # x3082; & # x75DB; & # x3044; | väldigt smärtsamt |
| sukoshi itai & # X5C11; & # x3057; & # x75DB; & # x3044; | lite smärtsam |
Onomatopoeic uttryck används också för att uttrycka grader av smärta. "Gan gan & # xff08; が ん が ん & # xff09;" eller "zuki zuki & # xff08; ず き ず き & # xff09;" används för att beskriva huvudvärk. "Zuki zuki & # xff08; ず き ず き & # xff09;" eller "shiku shiku & # xff08; し く し く & # xff09;" används för tandvärk och "kiri kiri & # xff08; き り き り & # xff09;" eller "shiku shiku & # xff08; し く し く & # xff09;" för magvärk.
| gan gan & # X304C; & # x3093; & # x304C; & # x3093; | dunkande huvudvärk |
| zuki zuki & # X305A; & # x304D; & # x305A; & # x304D; | bankande smärta |
| shiku shiku & # X3057; & # x304F; & # x3057; & # x304F; | dov smärta |
| kiri kiri & # X304D; & # x308A; & # x304D; & # x308A; | skarp kontinuerlig smärta |
| hiri hiri & # X3072; & # x308A; & # x3072; & # x308A; | brännande smärta |
| chiku chiku & # X3061; & # x304F; & # x3061; & # x304F; | stickande smärta |
