Förstå flyktabeller för övervakning av framsteg vid läsning

Att lyssna på en student läst, även en minut, kan vara ett av de sätten en lärare bestämmer elevens förmåga att förstå text genom flytande. Förbättring av läsflytningen har identifierats av den nationella läspanelen som en av de fem kritiska komponenterna i läsningen. En students muntliga läseflädespoäng mäts med antalet ord i en text som en elev läser korrekt på en minut.

Det är enkelt att mäta en students flyt. Läraren lyssnar på en elev läst självständigt i en minut för att höra hur väl en elev läser korrekt, snabbt och med uttryck (prosody). När en elev kan läsa högt med dessa tre egenskaper, visar studenten för lyssnaren en nivå av flyt, att det finns en bro eller koppling mellan hans eller hennes förmåga att känna igen ord och förmågan att förstå texten:

”Flytande definieras som rimligt korrekt läsning med lämpligt uttryck som leder till exakt och djup förståelse och motivation att läsa” (Hasbrouck och Glaser, 2012).

Med andra ord kan en student som är en flytande läsare fokusera på vad texten betyder eftersom han eller hon inte behöver koncentrera sig på att avkoda orden. En flytande läsare kan övervaka och justera sin läsning och märka när förståelsen bryts ned. 

Flytande testning

Ett flytprov är enkelt att administrera. Allt du behöver är ett urval av text och ett stoppur. 

Ett första test för flytande är en screening där passager väljs från en text på studentens betygsnivå som eleven inte har förläst, kallad kallläsning. Om eleven inte läser på lönegrad bör instruktören välja passager på en lägre nivå för att diagnostisera svagheter. 

Studenten uppmanas att läsa högt i en minut. När eleven läser noterar läraren fel vid läsningen. En students flytnivå kan beräknas enligt följande tre steg:

1. Instruktören avgör hur många ord läsaren faktiskt försökte under 1 minuters läsprov. Totalt antal ord lästa ____.
2. Därefter räknar instruktören upp antalet fel som gjorts av läsaren. Totalt antal fel ___.
3. Instruktören drar antalet fel från det totala försökte ordet, examinator anländer till antalet korrekt lästa ord per minut (WCPM).

Flytande formel: Totalt antal ord lästa __- (subtrahera) fel ___ = ___ ord (WCPM) läst korrekt

Till exempel, om eleven läste 52 ord och hade 8 fel på en minut, hade studenten 44 WCPM. Genom att dra felen (8) från de totala orden som försökts (52) skulle poängen för eleven vara 44 korrekta ord på en minut. Detta 44 WCPM-nummer fungerar som en uppskattning av läsningens flytande och kombinerar elevens hastighet och noggrannhet i läsningen.

Alla lärare bör vara medvetna om att en muntlig läsningsnivå inte är samma mått som elevens läsnivå. För att bestämma vad den flytande poängen betyder i förhållande till betygsnivån, bör lärarna använda ett graderingsnivå för flytnivån.

Flytande datatabeller 

Det finns ett antal läsningsflytdiagram som de som utvecklats från forskningen av Albert Josiah Harris och Edward R. Sipay (1990) som fastställer flytnivåer som organiserades av klassnivåband med ord per minut poäng. Till exempel visar tabellen rekommendationerna för flytande band för tre olika klassnivåer: klass 1, klass 5 och klass 8.

 Harris och Sipay Fluency Chart

Kvalitet	Ord per minut Band
Betyg 1	60-90 WPM
Betyg 5	170-195 WPM
Klass 8	235-270 WPM

Harris och Sipays forskning vägledde dem att göra rekommendationer i sin bok Hur man ökar läsförmågan: En guide till utvecklingsmetoder och avhjälpande metoder när det gäller den allmänna hastigheten för att läsa en text som en bok från Magic Tree House Series (Osborne). Till exempel är en bok från den här serien nivån på M (grad 3) med 6000+ ord. En student som kunde läsa 100 WCPM flytande kunde avsluta Ett magiskt trädhus boka på en timme medan en student som kunde läsa på 200 WCPM flytande kunde avsluta läsa boken på 30 minuter.

Det flytplan som man mest refererar till idag utvecklades av forskarna Jan Hasbrouck och Gerald Tindal 2006. De skrev om sina resultat i International Reading Association Journal i artikeln "Muntliga normer för läsefläsning: ett värdefullt utvärderingsverktyg för läslärare.”Huvudpoängen i deras artikel handlade om sambandet mellan flytande och förståelse: