Organismer klassificeras traditionellt i tre domäner och vidare indelas i ett av sex livets rike.
Organismer placeras i dessa kategorier baserat på likheter eller gemensamma egenskaper. Några av de egenskaper som används för att bestämma placering är celltyp, näringsämnesupptagning och reproduktion. De två huvudcelltyperna är prokaryota och eukaryota celler.
Vanliga typer av näringsämnesförvärv inkluderar fotosyntes, absorption och intag. Typer av reproduktion inkluderar asexual reproduktion och sexuell reproduktion.
Några mer moderna klassificeringar överger termen "rike". Dessa klassificeringar är baserade på kladistik, som noterar att kungadömen i traditionell mening inte är monofyletiska, det vill säga att de inte alla har en gemensam förfader.
Archaebacteria är encelliga prokaryoter som ursprungligen tros vara bakterier. De finns i Archaea-domänen och har en unik ribosomal RNA-typ.
Cellväggssammansättningen hos dessa extrema organismer gör att de kan leva på några mycket ogästvänliga platser, såsom heta källor och hydrotermiska ventiler. Archaea av metanogenarter kan också hittas i tarmen hos djur och människor.
Dessa organismer anses vara sanna bakterier och klassificeras under bakteriedomänen. Bakterier lever i nästan alla typer av miljöer och är ofta förknippade med sjukdomar. De flesta bakterier orsakar dock inte sjukdom.
Bakterier är de viktigaste mikroskopiska organismerna som komponerar den mänskliga mikrobiota. Det finns till exempel fler bakterier i mänskliga tarmen än det finns kroppsceller. Bakterier säkerställer att våra kroppar fungerar normalt.
Dessa mikrober reproduceras i en oroväckande hastighet under rätt förhållanden. De flesta reproducerar asexually med binär klyvning. Bakterier har olika och distinkta bakteriecellformer inklusive runda, spirala och stavformer.
Protista-kungariket inkluderar en mycket mångfaldig grupp organismer. Vissa har egenskaper hos djur (protozoer), medan andra liknar växter (alger) eller svampar (slamformar).
Dessa eukaryota organismer har en kärna som är innesluten i ett membran. Vissa protister har organeller som finns i djurceller (mitokondrier), medan andra har organeller som finns i växtceller (kloroplaster).