Vad är ett kemiskt element?

Ett kemiskt element, eller ett element, definieras som ett material som inte kan brytas ned eller ändras till ett annat ämne med kemiska medel. Element kan betraktas som de grundläggande kemiska byggstenarna i materien. Det finns 118 kända element. Varje element identifieras enligt antalet protoner som det har i sin atomkärna. Ett nytt element kan skapas genom att lägga till fler protoner till en atom. Atomer med samma element har samma atomnummer eller Z.

Key Takeaways: Chemical Element

• Ett kemiskt element är ett ämne som endast består av en typ av atom. Med andra ord, alla atomer i ett element innehåller samma antal protoner.
• Ett kemiskt element kan inte ändras genom någon kemisk reaktion. En kärnreaktion kan emellertid överföra ett element till ett annat.
• Element anses vara materiens byggstenar. Detta är sant, men det är värt att notera atomer av ett element består av subatomära partiklar.
• Det finns 118 kända element. Nya element kan ännu syntetiseras.

Elementnamn och symboler

Varje element kan representeras av sitt atomnummer eller av dess elementnamn eller symbol. Elementets symbol är en förkortning med en eller två bokstäver. Den första bokstaven i en elementsymbol har alltid stora bokstäver. En andra bokstav, om den finns, skrivs med små bokstäver. International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) har kommit överens om en uppsättning namn och symboler för elementen som används i vetenskaplig litteratur. Emellertid kan namnen och symbolerna för elementen vara olika i vanlig användning i olika länder. Till exempel kallas element 56 barium med elementets symbol Ba av IUPAC och på engelska. Det kallas bario på italienska och baryum på franska. Elementet atom nummer 4 är bor för IUPAC, men bor på italienska, portugisiska och spanska, Bor på tyska och bar på franska. Vanliga elementssymboler används av länder med liknande alfabet.

Element överflöd

Av de 118 kända elementen är 94 kända för att förekomma naturligt på jorden. De andra kallas syntetiska element. Antalet neutroner i ett element bestämmer dess isotop. 80 element har minst en stabil isotop. Trettioåtta består enbart av radioaktiva isotoper som sönderfaller över tiden till andra element, som kan vara antingen radioaktiva eller stabila.

På jorden är det vanligaste elementet i jordskorpan syre, medan det vanligaste elementet i hela planeten tros vara järn. Däremot är det vanligaste elementet i universum väte, följt av helium.

Elementssyntes

Atomer i ett element kan framställas genom processerna fusion, fission och radioaktivt sönderfall. Alla dessa är kärnkraftsprocesser, vilket innebär att de involverar protoner och neutroner i en atomkärna. Däremot involverar kemiska processer (reaktioner) elektroner och inte kärnor. I fusion smälter två atomkärnor samman för att bilda ett tyngre element. I klyvning delas tunga atomkärnor för att bilda en eller flera lättare kärnor. Radioaktivt förfall kan producera olika isotoper av samma element eller ett lättare element.

När termen "kemiskt element" används kan den hänvisa till en enda atom i den atomen eller till något rent ämne som endast består av den typen av järn. Till exempel är en järnatom och en järnstång båda element i det kemiska elementet.

Exempel på element

Element finns på det periodiska systemet. Material som består av ett enda element innehåller atomer som alla har samma antal protoner. Antalet neutroner och elektroner påverkar inte identiteten hos ett element, så om du hade ett prov som innehåller protium, deuterium och tritium (de tre väteisotoperna) skulle det fortfarande vara ett rent element.

• Väte
• Guld
• Svavel
• Syre
• Uran
• Järn
• Argon
• americium
• Tritium (en isotop av väte)

Exempel på ämnen som inte är element

Ämnen som inte är element består av atomer med olika antal protoner. Till exempel innehåller vatten både väte- och syreatomer.

• Mässing
• Vatten
• Luft
• Plast
• Brand
• Sand
• Bil
• Fönster
• Stål

Vad som skiljer element från varandra?

Hur kan du se om två kemikalier är samma element? Ibland ser exempel på ett rent element mycket annorlunda ut. Till exempel är diamant och grafit (blyertspenna) båda exempel på elementet kol. Du skulle inte veta det baserat på utseende eller egenskaper. Atomer av diamant och grafit delar emellertid samma antal protoner. Antalet protoner, partiklar i en atoms kärna, bestämmer elementet. Element på det periodiska systemet är ordnade i ökande antal protoner. Antalet protoner är också känt som ett elementets atomnummer, vilket indikeras av antalet Z.

Anledningen till att olika former av ett element (kallad allotropes) kan ha olika egenskaper även om de har samma antal protoner är att atomerna är arrangerade eller staplade på olika sätt. Tänk på det i termer av en uppsättning block. Om du staplar samma block på olika sätt får du olika objekt.

källor

• E. M. Burbidge; G. R. Burbidge; W. A. ​​Fowler; F. Hoyle (1957). "Syntes av elementen i stjärnor". Recensioner av modern fysik. 29 (4): 547-650. doi: 10,1103 / RevModPhys.29.547
• Earnshaw, A .; Greenwood, N. (1997). Elementens kemi (2: a upplagan). Butterworth-Heinemann.