En blandning är vad du får när du kombinerar två ämnen på ett sådant sätt att ingen kemisk reaktion inträffar mellan komponenterna och du kan separera dem igen. I en blandning bibehåller varje komponent sin egen kemiska identitet. Typiskt kombinerar mekanisk blandning komponenter i en blandning, även om andra processer kan producera en blandning (t.ex. diffusion, osmos).
Tekniskt missbrukas termen "blandning" när ett recept kräver att du blandar till exempel mjöl och ägg. En kemisk reaktion inträffar mellan de kokande ingredienserna. Du kan inte ångra det. Men att blanda torra ingredienser, som mjöl, salt och socker, ger en verklig blandning.
Även om komponenterna i en blandning är oförändrade kan en blandning ha andra fysikaliska egenskaper än någon av dess komponenter. Om du till exempel kombinerar alkohol och vatten har blandningen en annan smältpunkt och kokpunkt än någon av komponenterna.
Blandningar kan kategoriseras som antingen homogena eller heterogena.
En homogen blandning har en enhetlig komposition som inte lätt kan separeras. Varje del av en homogen blandning har samma egenskaper. I en homogen blandning finns det vanligtvis ett löst ämne och ett lösningsmedel, och den resulterande substansen består av en enda fas. Exempel på homogena blandningar inkluderar luft och saltlösning. En homogen blandning kan innehålla valfritt antal komponenter. Medan en saltlösning helt enkelt är salt (det lösta ämnet) löst i vatten (lösningsmedlet), innehåller luft många gaser. Lösta ämnen i luft inkluderar syre, koldioxid och vattenånga. Lösningsmedlet i luften är kväve. Typiskt är partikelstorleken för det lösta ämnet i en homogen blandning petite.
En heterogen blandning uppvisar däremot inte enhetliga egenskaper. Det är ofta möjligt att se partiklarna i blandningen och skilja dem från varandra. Exempel på heterogena blandningar inkluderar en våt svamp, sand, grus, spårblandning och krita suspenderad i vatten.
Om en blandning klassificeras som homogen eller heterogen är till viss del en fråga om skala. Till exempel kan dimma tyckas vara homogen när den ses i stor skala, men om den förstoras kommer vattenkoncentrationen inte att vara enhetlig från ett område till ett annat. På liknande sätt blir vissa blandningar som verkar heterogena i normal skala mer homogena i stor skala. Sand är heterogen om du undersöker den i handflatan men verkar homogen om du ser en hel strand. Nästan vilken som helst blandning, sett i molekylär skala, är heterogen. Matematik används för att bestämma om en blandning är homogen eller heterogen. Om ingen statistisk variation mellan egenskaperna observeras bör en blandning behandlas som homogen.