Vanliga franska ordspråk och ordstäv

Ett ordspråk är en fras eller ett ord som säger en allmän sanning baserad på sunt förnuft, som ofta används för att göra ett förslag eller för att ge ett råd. På engelska gör ordspråk sig till konversation som maskeras som konventionell visdom när människor säger att "två fel inte gör något rätt", eller att stora "stora sinnen tänker lika."

Varje språk har sina egna formspråk, ordspråk, gåtor och ord. På franska, precis som på engelska, används ordspråk fritt i samtal. Här är en lista över några franska ordspråk som hjälper dig att förstärka dina språkfärdigheter. De franska ordspråken nedan är skrivna i djärv och följt av deras engelska ekvivalenter. De bokstavliga engelska översättningarna av ordspråken finns i citattecken nedan.

  • À cœur vaillant rien d'impossible. ->Ingenting är omöjligt för ett villigt hjärta.
    ("Till ett tapper hjärta ingenting omöjligt.")
  • À L'imossible nul n'est tenu. -> Ingen kommer att göra det omöjliga. ("Till det omöjliga är ingen bunden")
  • À quelque valde malheur est bon. -> Varje moln har ett silverfoder. ("Olycka är bra för något.")
  • Après la pluie le beau temps. -> Varje moln har ett silverfoder. ("Efter regnet, det fina vädret.")
  • L'arbre cache souvent la forêt. -> Kan inte se skogen för träden. ("Trädet gömmer ofta skogen.")
  • Aussitôt dit, aussitôt fait. -> Inte sade tidigare än gjort. ("Omedelbart sagt, omedelbart gjort.")
  • Autres temps, autres mœurs. -> Tiderna förändras. ("Andra tider, andra tullar.")
  • Aux grands maux les grands remèdes. -> Desperata tider kräver desperata åtgärder. ("Till stora onda stora botemedel.")
  • Avec des si (et des mais), på metresan Paris en bouteille. -> Om och om och var krukor och kokkärl så skulle det inte vara något arbete för tinkers händer. ("Med ifs (och buts) skulle man sätta Paris i en flaska.")
  • Battre le fer hänge qu'il est chaud. -> Att slå medan järnet är varmt. ("Att slå järnet medan det är varmt.")
  • Bien mal acquis inte profite jamais. -> Jag fick, illa tillbringade. ("Goda varor har aldrig blivit vinst.")
  • Bonne renommée vaut mieux que ceinture dorée. -> Ett bra namn är bättre än rikedomar. ("Väl namnet är mer är värt mer än ett gyllene bälte.")
  • Bon sjöng ne saurait mentir. -> Vad som föds upp i benet kommer att komma ut i köttet. ("Bra blod vet inte hur man ljuger.")
  • Ce sont les tonneaux vides qui font le plus de bruit. -> Tomma fartyg ger mest ljud. ("Det är de tomma fat som gör mest ljud.")
  • Chacun voit midi à sa porte. -> Till var sin egen. ("Alla ser middag vid hans dörr.")
  • Un clou chasse l'autre. -> Livet fortsätter. ("En spik jagar den andra.")
  • En avril, ne te découvre pas d'un fil. -> Varmt väder i april är inte att lita på. ("I april, ta inte bort en tråd (av dina kläder).")
  • En tout betalar, il y a une lieue de mauvais chemin. -> Det kommer att vara knölar på de smidigaste vägarna. ("I varje land finns det en liga på dålig väg.")
  • Entre l'arbre et l'écorce il ne faut pas mettre le doigt. -> Fångad mellan en sten och en hård plats. ("Mellan trädet och barken ska man inte sätta en finger.")
  • Heureux au jeu, malheureux en amour. -> Lyckligt med kort, otur i kärlek. ("Glad i spelet, olycklig i kärlek.")
  • Une hirondelle ne fait pas le printemps. -> En svälja gör inte en sommar. ("En svälja gör inte våren.")
  • Il faut casser le noyau pour avoir l'amande. -> Ingen smärta ingen vinst. ("Du måste bryta skalet för att få mandeln.")
  • Il faut qu'une porte soit ouverte ou fermée. -> Det kan inte finnas någon medelväg. ("En dörr måste vara öppen eller stängd.")
  • Il faut réfléchir avant d'agir. -> Titta innan du hoppar. ("Du måste tänka innan du agerar.")
  • Il ne faut jamais dire "Fontaine, je ne boirai pas de ton eau!" -> Säg aldrig aldrig. ("Du ska aldrig säga," fontän, jag kommer aldrig att dricka ditt vatten! ")
  • Il ne faut jamais jeter le manche après la cognée. -> Säg aldrig dö. ("Man ska aldrig kasta handtaget efter avverkningsaxeln.")
  • Il ne faut rien laisser au hasard. -> Lämna ingenting åt slumpen. ("Ingenting ska överlåtas till slumpen.")
  • Il n'y a pas de fumée sans feu. -> Där det finns rök, finns det eld. ("Det finns ingen rök utan eld.")
  • Il n'y a que les montagnes qui ne se rencontrent jamais. -> Det finns inga så långt att ödet inte kan föra samman. ("Det finns bara berg som aldrig möts.")
  • Il vaut mieux être marteau qu'enclume. -> Det är bättre att vara en hammare än en spik. ("Det är bättre att vara en hammare än en städ.")
  • Umulig n'est pas français. -> Det finns inget sådant ord som "kan inte." ("Omöjligt är inte franska.")
  • Les jours se suivent et ne se ressemblent pas. -> Det finns inget som säger vad morgondagen kommer att ge. ("Dagarna följer varandra och ser inte lika ut.")
  • Un malheur ne vient jamais seul. -> När det regnar häller det! ("Olyckan kommer aldrig ensam.")
  • Le mieux est l'ennemi de bien. -> Låt väl nog ensamma. ("Bästa är godens fiende.")
  • Mieux vaut plier que rompre. -> Anpassa och överleva. ("Bättre att böja än att bryta.")
  • Mieux vaut prévenir que guérir. -> Förebyggande är bättre än att bota. ("Bättre att förhindra än att bota.")
  • Mieux vaut tard que jamais. -> Bättre sent än aldrig. ("Sent är värt mer än aldrig.")
  • Les murs ont des oreilles. -> Väggar har öron.
  • Noël au balcon, Pâques au tison. -> En varm jul betyder en kall påsk. ("Jul på balkongen, påsk vid glödorna.")
  • På ne fait pas d'omelette sans casser des œufs. -> Du kan inte göra en omelett utan att bryta ägg.
  • På ne peut pas avoir le beurre och l'argent du beurre. -> Du kan inte ha din tårta och äta den också. ("Du kan inte ha smöret och pengarna från [att sälja] smöret.")
  • Paris ne s'est pas fait en un jour. -> Rom byggdes inte på en dag. ("Paris skapades inte på en dag.")
  • Les petits ruisseaux typsnitt les grandes rivières. -> Höga ekar från små ekollon växer. ("De små strömmarna gör de stora floderna.")
  • Quand le vin est tiré, il faut le boire. -> När det första steget har tagits går det inte tillbaka. ("När vinet dras måste man dricka det.")
  • La raison du plus fort est toujours la meilleure. -> Kanske gör rätt. ("Det starkaste skälet är alltid det bästa.")
  • Rien ne sert de courir, il faut partir à point. -> Långsam och stadig vinner loppet. ("Det finns ingen mening med att springa, du måste lämna i tid.")
  • Si jeunesse savait, si vieillesse pouvait. -> Ungdom slösas bort på unga.
    ("Om ungdom visste, om ålderdom kunde.")
  • Un sou est un sou. -> Varje öre räknas. ("En cent är en cent.")
  • Tant va la cruche à l'eau qu'à la fin elle se casse. -> Tillräckligt är nog. ("Så ofta går kannan till vattnet att det i slutändan går sönder.")
  • Tel est pris qui croyait prendre. -> Det är den bitra biten. ("Han tas som trodde att han kunde ta.")
  • Tel qui rit vendredi dimanche pleurera. -> Skratta på fredag, gråt på söndag. ("Den som skrattar på fredag ​​kommer att gråta på söndagen.")
  • Le temps, c'est de l'argent. -> Tid är pengar. ("Tid, det är pengar.")
  • Tourner sept fois sa langue dans sa bouche. -> att tänka länge och hårt innan du pratar. ("Att vända ens tunga i munnen sju gånger.")
  • Tous les goûts sont dans la natur. -> Det krävs alla slag (för att göra en värld). ("Alla smaker är i naturen.")
  • Tout ce qui brille n'est pas eller. -> Allt som glittrar är inte guld.
  • Tout est bien qui finit bien. -> Allt är bra som slutar bra.
  • Toute peine migite salaire. -> Arbetaren är värd sin hyra. ("Alla problem som tagits förtjänar lön.")
  • Un tiens vaut mieux que deux tu l'auras. -> En fågel i handen är värd två i busken. ("En som du har är bättre än två som du kommer att ha.")
  • Vouloir, c'est pouvoir. -> Där det finns en vilja, finns det ett sätt. ("Att vilja, det är att kunna.")

Franska ordstäv om typer av människor

  • À bon entendeur, salut. -> Ett ord till de kloka räcker. ("Till en bra lyssnare, säkerhet.")
  • À mauvais ouvrier point de bons outils. -> En dålig arbetare skyller på sina verktyg. ("Inga bra verktyg för en dålig arbetare.")
  • À l'œuvre on reconnaît l'artisan. -> Du kan berätta för en konstnär av hans hantverk. ("Genom hans arbete känner man igen arbetaren.")
  • À père avare fils prodigue. -> Elendens son är en sparsam. ("Till en snålig faderförlorad son.")
  • À tout seigneur tout honneur. -> Heder till vilken ära beror.
  • Aide-toi, le ciel t'aidera. -> Himlen hjälper dem som hjälper sig själva. ("Hjälp dig själv, himlen hjälper dig.")
  • Au royaume des aveugles les borgnes sont rois. -> I blindens rike är den enögda mannen kung.
  • Autant de têtes, autant d'avis. -> För många kockar förstör buljongen. ("Så många huvuden, så många åsikter.")
  • Aux oskyldiga les huvudledningar. -> Nybörjarens lycka. ("Fullständiga händer för oskyldiga.")
  • Bien faire et laisser dire. -> Gör ditt arbete bra och tänk inte på kritikerna. ("Gör bra och låt (dem) tala.")
  • C'est au pied du mur qu'on voit le maçon. -> Trädet är känt av sin frukt. ("Det är vid foten av väggen att du ser muraren.")
  • C'est en forgeant qu'on devient forgeron. -> Övning gör perfekt. ("Det är genom att förfalska att man blir en smed.")
  • Charbonnier est maître chez lui. -> En mans hem är hans slott. ("En kolman är mästare hemma.")
  • Komma på connaît ses helgon, om les honore. -> Att känna till en vän är att respektera honom. ("Som man känner sina heliga, hedrar man dem.")
  • Komma på fait son tänd, på se couche. -> Du har lagt din säng, nu måste du ligga på den.
  • Les conseilleurs ne sont pas les payeurs. -> Rådgivare betalar inte priset. ("Rådgivare är inte betalarna.")
  • Les cordonniers sont toujours les plus mal chaussés. -> Skomakarens son går alltid barfota. ("Skomakare är alltid det värsta skoddet.")
  • Deux beskyddare typsnitt chavirer la barque. -> För många kockar förstör buljongen. ("Två chefer kapslar båten.")
  • L'erreur est humaine. -> Att fel är mänskligt. ("Felet är mänskligt.")
  • L'exactitude est la politesse des rois. -> Punktlighet är kungarnas artighet.
  • L'habit ne fait pas le moine. -> Kläder gör inte personen. ("Vanan gör inte munken.")
  • Il ne faut pas juger les gens sur la mine. -> Döma inte en bok efter omslaget. ("Man bör inte döma människor efter deras utseende.")
  • Il ne sert à rien de déshabiller Pierre pour habiller Paul. -> Rånar Peter att betala Paul. ("Det tjänar inget syfte att klä av sig Peter för att klä Paul.")
  • Il n'est si méchant pot qui ne trouve son couvercle. -> Varje Jack har sin Jill. ("Det finns ingen burk så betyder att den inte kan hitta locket.")
  • Il vaut mieux aller au moulin qu'au médecin. -> Ett äpple om dagen håller läkaren borta. ("Det är bättre att gå till bruket än till läkaren.")
  • Nécessité fait loi. -> Tiggare kan inte vara väljare. ("Nödvändighet gör lag.")
  • Nul n'est profète en son betalar. -> Ingen människa är en profet i sitt eget land.
  • L'tillfälle fait le Larron. -> Möjlighet gör en tjuv.
  • På ne peut pas être à la fois au four et au moulin. -> Du kan inte vara på två platser samtidigt. ("Man kan inte vara vid ugnen och bruket på samma gång.")
  • På ne Prete qu'aux riches. -> Endast de rika blir rikare. ("Man lånar bara till de rika.")
  • Quand le diable devient vieux, il se fait ermite. -> Nya konverteringar är de mest fromma. ("När djävulen blir gammal förvandlas han till en eremit.")
  • Quand on veut, on peut. -> Där det finns en vilja, finns det ett sätt. ("När man vill kan man.")
  • Qui aime bien châtie bien. -> Skydda stången och förstöra barnet. ("Den som älskar väl straffar bra.")
  • Qui casse les Verres les paie. -> Du betalar för dina misstag. ("Den som bryter glasögonen betalar för dem.")
  • Qui craint le fare ne doit pas aller en mer. -> Om du inte tål värmen, gå ut ur köket. ("Den som fruktar faror bör inte åka till havs.")
  • Qui donne aux pauvres prête à Dieu. -> Välgörenhet kommer att belönas i himlen. ("Den som ger de fattiga lånen till Gud.")
  • Qui dort dîne. -> Han som sover glömmer sin hunger. ("Den som sover, äter.")
  • Qui m'aime me suive. -> Kom alla ni trogna. ("Den som älskar mig, följ mig.")
  • Qui n'entend qu'une cloche n'entend qu'un son. -> Hör den andra sidan och tro lite. ("Den som bara hör en klocka hör bara ett ljud.")
  • Qui ne dit mot samtycke. -> Tystnad innebär samtycke. ("Den som säger ingenting samtycker.")
  • Qui ne risque rien n'a rien. -> Ingenting vågade, inget fick. ("Den som riskerar ingenting har ingenting.")
  • Qui paie ses Dettes s'enrichit. -> Den rika mannen är den som betalar sina skulder. ("Den som betalar sina skulder blir rikare.")
  • Qui peut le plus peut le moins. -> Den som kan göra mer kan göra mindre.
  • Qui s'excuse, s'accuse. -> Ett samvetsgranskat samvete behöver ingen anklagare. ("Den som ursäkta sig själv anklagar sig själv.")
  • Qui se marie à la hâte se omvänder sig till loisir. -> Gifta sig i hast, omvänd dig senare. ("Den som gifter sig i hastar omvänder sig i fritiden.")
  • Qui se skickade morveux, qu'il se mouche. -> Bär den om skon passar. ("Den som känner sig fylld bör blåsa näsan.")
  • Qui sème le vent récolte la tempête. -> När du sår, så ska du skörda. ("Den som sår vinden skördar stormen.")
  • Qui s'y Frottéewäschewechsel s'y pique. -> Se upp - du kan bli bränd. ("Den som gnuggar mot den blir stickad.")
  • Qui terre a, guerre en. -> Den som har land har gräl. ("Vem som har land, har krig.")
  • Qui trop Embrasse mal étreint. -> Den som griper för mycket förlorar allt. ("Den som kramar för mycket håller dåligt.")
  • Qui va à la chasse perd en plats. -> Den som lämnar sin plats förlorar den. / Gå ut ur linjen så förlorar du din plats. ("Den som går på jakt tappar sin plats.")
  • Qui va lentement va surement. -> Långsamt men säkert. ("Den som går långsamt går säkert.")
  • Qui veut la fin veut les moyens. -> Slutet motiverar medlen. ("Den som vill ha slutet vill ha medlen.")
  • Qui veut voyager loin ménage sa monture. -> Den som tar det långsamt och stadigt reser långt. ("Den som vill resa långt reservdelar sitt berg.")
  • Qui Vivra Verra. -> Vad som kommer att bli / Tiden kommer att säga / Gud vet bara. ("Den som lever kommer att se.")
  • Rira bien qui rira le dernier. -> Den som skrattar sist skrattar bäst. ("Skrattar bra den som skrattar sist.")
  • Tel père, tel fils. -> Som far som son.
  • Tout soldat en dans son sac son batôn de maréchal. -> Himlen är gränsen. ("Varje soldat har sin marshalls stafettpinne i väskan.")
  • Tout vient à point à qui sait attendre. -> Alla saker kommer till dem som väntar. ("Allt kommer i tid till den som vet hur man väntar.")
  • La vérité sort de la bouche des enfants. -> Ut ur munnen på babes. ("Sanningen kommer ut ur barnens mun.")

Franska ordstäv med djuranalogier

  • À bon chatt bon råtta. -> Tit för tat. ("Till god katt bra råtta.")
  • Bon chien chasse de race. -> Som raser som. ("Bra hund jakter [tack vare] dess förfäder.")
  • La Caque skickade toujours le hareng. -> Vad som föds upp i benet kommer att komma ut i köttet. ("Sillfatet luktar alltid som sill.")
  • Ce n'est pas à un vieux singe qu'on apprend à faire la grimace. -> Det finns inget substitut för upplevelse. ("Det är inte en gammal apa som man lär sig att göra ansikten.")
  • Ce n'est pas la vache qui crie le plus fort qui fait le plus de lait. -> Talkers är inte doers.
    ("Det är inte den ko som klämmer högst som ger mest mjölk.")
  • C'est la poule qui chante qui a fait l'œuf. -> Den skyldiga hunden skäller högst. ("Det är kycklingen som sjunger som lägger ägget.")
  • Chatta échaudé craint l'eau froide. -> En gång biten, två gånger blyg. ("Skållen katt är rädd för kallt vatten.")
  • Le chat parti, les souris dansent. -> När katten är borta kommer mössen att spela. ("Katten borta, mössen dansar.")
  • Chien qui aboie ne mord pas. -> En skällande hund biter inte.
  • Un chien regarde bien un Évêque. -> En katt kan titta på en kung. ("En hund ser bra på en biskop.")
  • Un chien vivant vaut mieux qu'un lejon mort. -> En fågel i handen är värd två i busken. ("En levande hund är värd mer än en död lejon.")
  • Les chiens aboient, la caravane passe. -> Till var sin egen. ("Hundarna skäller, husvagnen går förbi.")
  • Les chiens ne font pas des chats. -> Äpplet faller inte långt från trädet. ("Hundar gör inte katter.")
  • Donne au chien l'os pour qu'il ne convoite pas ta viande. -> Ge lite och behåll resten. ("Ge hunden benet så att han inte följer ditt kött.")
  • Faire d'une pierre deux kupper. -> Att döda två fåglar med en sten. ("Att slå två gånger med en sten.")
  • Faute de grives, på mange des merles. -> Tiggare kan inte vara väljare. ("Brist på trastor, man äter svartfåglar.")
  • Les gros poissons mangent les petits. -> Stora fiskar äter lite fisk.
  • Il faut savoir donner un œuf pour avoir un bœuf. -> Ge lite för att få mycket. ("Du måste veta hur man ger ett ägg för att få en oxe.")
  • Il ne faut jamais courir deux lièvres à la fois. -> Försök inte göra två saker på en gång. ("Man ska aldrig springa efter två harar samtidigt.")
  • Il ne faut jamais mettre la charrue avant les bœufs. -> Lägg inte vagnen framför hästen. ("Man bör aldrig lägga plogen före oxarna.")
  • Il ne faut pas vendre la peau de l'ours avant de l'avoir tué. -> Räkna inte dina kycklingar innan de kläcks ut. ("Du borde inte sälja björnskinnet innan du dödar björnen.")
  • Il vaut mieux s'adresser à Dieu qu'à ses helgon. -> Det är bättre att prata med orgelkvarnen än apan. ("Det är bättre att adressera Gud än hans heliga.")
  • Il y a plus d'un âne à la foire qui s'appelle Martin. -> Hoppa inte till slutsatser. ("Det finns mer än ett åsna med namnet Martin på mässan.")
  • Le loup retourne toujours au bois. -> Man går alltid tillbaka till sina rötter. ("Vargen går alltid tillbaka till skogen.")
  • Ne réveillez pas le chat qui dort. -> Låt sovande hundar ligga. ("Väck inte den sovande katten.")
  • La nuit, tous les chats sont gris. -> Alla katter är gråa i mörkret. ("På natten är alla katter gråa.")
  • På ne marie pas les poules avec les renards. -> Olika slag för olika människor. ("Man gifter sig inte med höns med rävar.")
  • Petit à petit, l'oiseau fait son nid. -> Varje liten bit hjälper. ("Little by little bygger fågeln sitt bo.")
  • Quand le chat n'est pas là, les souris dansent. -> När katten är borta kommer mössen att spela. ("När katten inte är där, dansar mössen.")
  • Quand på parle du loup (på en voit la kö). -> Tala om djävulen (och han dyker upp). ("När du pratar om vargen (du ser svansen).")
  • Qui a bu boira. -> En leopard kan inte ändra sina fläckar. ("Den som har druckit kommer att dricka.")
  • Qui m'aime aime mon chien. -> Älskar mig älskar min hund. ("Den som älskar mig älskar min hund.")
  • Qui naît poule aime à caqueter. -> En leopard kan inte ändra sina fläckar. ("Den som föddes en höna gillar att käcka.")
  • Qui se couche avec les chiens se lève avec des puces. -> Om du ligger ner med hundar står du upp med loppor.
  • Qui se fait brebis le loup le mange. -> Trevliga killar slutar sist. ("Den som gör sig själv till en tacka som vargen äter.")
  • Qui se ressemble s'assemble. -> Fåglar av en fjäder flockas tillsammans. ("De som liknar samlas.")
  • Qui vole un œuf vole un bœuf. -> Ge en tum och han tar en mil. ("Den som stjäl ett ägg kommer att stjäla en oxe.")
  • Souris qui n'a qu'un trou est bientôt-pris. -> Bättre säker än ledsen. ("En mus som bara har ett hål fastnar snart.")