Italienska modifiering av suffix

Ibland kan ett italiensk substantiv modifieras för att uttrycka en viss kvalitet (stor, liten, vacker, ful) utan att använda ett kvalificerat italiensk adjektiv. Dessa substantiv skapas genom att ta roten till substantivet och lägga till ett suffix som -ino, -ett, -Etto, eller -accio. Italienska substantiv som bildas på detta sätt kallas jag nomi alterati (ändrade eller modifierade substantiv). Italienska grammatikare hänvisar till denna typ av ändringsändring som alterazione (förändring).

Det finns fyra typer av nomi alterati: diminutivi (diminutiver), accrescitivi (augmentatives), vezzeggiativi (husdjursnamn eller villkor för utövning), och peggiorativi eller dispregiativi (pejorativa eller nedsättande termer). De flesta vanliga italienska substantiv kan ändras, men kom ihåg att könet och numret på suffixet måste överensstämma med substantivet.

Använda Nomi Alterati

Hur och när används modifierade italienska substantiv? Till skillnad från till exempel att välja hjälpverb eller bilda flertal adjektiv, är italienska talare aldrig skyldiga att använda nomi alterati. Det finns inga hårda och snabba grammatikregler för när det är lämpligt, i konversation eller utskrift, att använda dem. Det är snarare ett personligt språkligt val - vissa människor använder dem ofta, och andra brukar använda adjektiv istället.

Det beror också på publiken, inställningen och nivån på rapport mellan parterna. I vissa situationer skulle vissa modifierade italienska substantiv vara olämpliga eller ur sammanhang. Men med en väl vald nome alterato, uttalas med rätt böjning och ton, kan kommunicera volymer. I en mening är det analogt med humor-timing är allt.

Alterati Diminutivi (Diminutiv)

EN diminutivo vanligtvis förmedlar sådana betydelser som: liten, liten. Följande är exempel på suffissi alterativi (alternativa avslut) som används för att bilda diminutivi (diminutiver):

-ino: mamma-mammina; minestra-minestrina; pensiero-pensierino; ragazzo-ragazzino
-(I) cino (en variant av -ino): bastone-bastoncino; libro-libric (c) ino
-olino (en variant av -ino): sasso-sassolino; topo-topolino; freddo-freddolino; magro-magrolino
-Etto: bacio-bacetto; kamera-cameretta; casa-casetta; lupo-Lupetto; basso-Bassetto; piccolo-piccoletto. Används ofta samtidigt med andra suffix: scarpa-scarpetta-scarpettina; secco-secchetto-secchettino
-ello: albero-alberello; asino-asinello; paese-paesello; Rondine-rondinella; cattivo-cattivello; Povero-Poverello
-(I) cello (en variant av -ello): campo-campicello; informazione-informazioncella
-erello (en variant av -ello): fatto-fatterello; fuoco-f (u) ocherello. Används ofta samtidigt med andra suffix: storia-storiella-storiellina; bucco-bucherello-bucherellino
-icci (u) olo: asta-asticci (u) ola; festa-festicciola; porto-porticciolo; ibland kan också ha en pejorativ känsla: donna-donnicci (u) ola
-(U) olo: faccenda-faccenduola; montagna-montagnuola; poesia-poesiola
-otto: contadino-contadinotto; pieno-pienotto; giovane-giovanotto; ragazzo-ragazzotto; basso-Bassotto. Slutet hänvisar också till ett ungdjur: aquila-aquilotto; Lepre-leprotto; Passero-passerotto
-iciattolo (betraktas som en kombination av minskar / pejorativ): febbre-febbriciattolo; fiume-fiumiciattolo; libro-libriciattolo; mostro-mostriciattolo

Alterati Accrescitivi (Augmentatives)

En accrescitivo vanligtvis förmedlar sådana betydelser som: stor, stor, storslagen. Det är motsatsen till ett diminutiv. Följande är exempel på suffissi alterativi (alternativa avslut) som används för att bilda accrescitivi (augmentatives):

-ett: febbre-febbrona (febbrone); libro-librone; pigro-pigrone; mano-manona (manone); Ghiotto-ghiottone. Används ofta samtidigt med andra suffix: uomo-omaccio-omaccione; pazzo-pazzerello-pazzerellone. Ibland används inte mellanuttrycket på samtida italienska: buono-bonaccione
-acchione (har en ironisk konnotation): frate-fratacchione; volpe-volpacchione; furbo-furbacchione; matto-mattachione

Alterati Vezzeggiativi (Namn på husdjur eller förtjänstvillkor)

EN vezzeggiativo vanligtvis förmedlar sådana betydelser som: tillgivenhet, sympati, njutning, nåd. Följande är exempel på suffissi alterativi (alternativa avslut) som används för att bilda vezzeggiativi (husdjurens namn eller villkor för hjärta):

-acchiotto (betraktas som en kombination av diminutiv / husdjurnamn): lupo-lupacchiotto; orso-orsacchiotto; volpe-volpacchiotto; Furbo-furbacchiotto
-Uccio: avvocato-avvocatuccio; casa-Casuccia; cavallo-Cavalluccio; Caldo-CALDUCCIO; freddo-fredduccio
-Uzzo (en variant av -Uccio): pietra-pietruzza

Paolo, en inhemsk italiensk talare från Milano, ger ett exempel på hur vezzeggiativi används: "Jag har en vän som kallar mig Paoletto. Det låter naturligtvis inte så mycket som en man, men det är av tillgivenhet. Mer realistiskt kallar jag min bror Paolone, Big Paolo."

Alterati Peggiorativi (Pejoratives)

EN peggiorativo vanligtvis förmedlar sådana betydelser som: förakt, förvirring, förakt, hån (för), bortse från, självförakt, själv-avsky. Följande är exempel på suffissi alterativi (alternativa avslut) som används för att bilda peggiorativi (Pejorativ):

-ucolo: donna-donnucola; maestro-maestrucolo; poeta-poetucolo
-accio: coltello-coltellaccio; libro-libraccio; voce-vociaccia; Avaro-avaraccio
-azzo (en variant av -accio): amore-amorazzo; coda-codazzo
-astro (har en pejorativ känsla när roten är ett substantiv, och en försvagad känsla när roten är ett adjektiv): medico-medicastro; poeta-poetastro; politisk-politicastro; bianco-biancastro; dolce-dolciastro; rosso-rossastro

Stava Ändringar till Substantivrot

När du skapar jag nomi alterati, några substantiv genomgår en stavningsändring till roten när de ändras. Till exempel:

uomo-omone
sockerrör-cagnone

Sexförändringar till Substantivrot

I vissa fall ändrar rotnamnet kön när de skapas jag nomi alterati. Till exempel:

barca (feminint substantiv) -un barcone (maskulint substantiv): en stor båt
donna (feminint substantiv) -un donnone (maskulint substantiv): en stor (stor) kvinna
febbre (feminint substantiv) -un febbrone (maskulint substantiv): mycket hög feber
sala (feminint substantiv) -un salone (maskulint substantiv): ett stort rum

Alterati Falsi

Vissa substantiv som verkar vara nomi alterati är faktiskt substantiv i och utanför sig själva. Till exempel är följande former: falsi alterati (falska förändrade substantiv):

Tacchino (inte minskningen av tacco)
bottone (inte det förstärkande av Botto)
Mattone (inte det förstärkande av matto)
focaccia (inte pejorativet från foca)
occhiello (inte minskningen av occhio)
Burrone (inte det förstärkande av burro)
Colletto (inte minskningen av collo)
collina (inte minskningen av Colla)
limone (inte det förstärkande av lima)
cerotto (inte det förstärkande av cero)

Var dessutom medveten när du skapar nomi alterati att inte alla substantiv kan kombineras med alla suffix. Antingen låter termen utanför nyckeln till örat (italienska är ju ett musikaliskt språk), eller så är det resulterande ordet språkligt besvärligt. I allmänhet bör repetition av samma ljudelement i både roten och suffixet undvikas: tetto kan modifieras till tettino eller Tettuccio, men inte tettetto; contadino kan modifieras till contadinello eller contadinetto, men inte contadinino. Det är bäst att endast använda formulär du har observerat på tryck eller hört som används av modersmål. Om du är osäker, konsultera en ordlista.

Å andra sidan, om du vill sträcka dina kreativa språkkunskaper, prova att mynta en Neologism (nybildning). Att matcha substantiv med tidigare oanvända modifierande suffix är ett sätt att nya ord bildas. När allt kommer omkring skulle du få ett stort skratt från inhemska italienare om du, efter att ha ätit en otrevlig pizza, skulle förklara, "Che pizzaccia!".